- Project Runeberg -  Ord och Bild / Åttonde årgången. 1899 /
654

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Sandro Botticelli. Af Walter Pater. Öfversättning för »Ord och bild». Med 7 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

654

tre änglahufvuden. (detalj af en madonnabild.)

/ Uffiziernas galleri i Firenze.

ställning. Dock finner man i den seen,
som återger dem »som gå med hast ned
i helvetet», en uppfinningsrik kraft, •—• man
ser elden gripa tag i fötternas uppåtvända
sulor —, hvilken tydligt visar, att
teckningen är icke endast en öfversättning
af Dantes ord utan en verklig konstnärs
vision. Centaurscenen gör genast intryck
på oss; ty glömsk af omständigheterna
vid deras uppträdande, har Botticelli med
förtjusning hängifvit sig åt framställningen
af centaurerna själfva: lifliga små
skogsväsen med barnaansikten och nätta former,
spännande små bågar.

Botticelli tillhörde en generation af
naturalister, och han kunde ha blifvit en
naturalist sådan som de andra. Där
finnas spår nog i hans arbeten af denna
vakna känsla för yttre ting, som i den tidens
taflor fyllde gräsplanerna med behagfulla
lefvande varelser och kullarnes
sluttningar med dammar och dammarne med
blommande vass. Men detta var icke nog
för honom. Han är en visionär målare,
och i sin hänryckning liknar han Dante.
Giotto — Dantes trofaste följeslagare —
Masaccio, Ghirlandajo till och med, tolka
endast med mer eller mindre förfining den
yttre bilden, de äro dramatiska, ej
visionära konstnärer, de äro nästan passiva
åskådare af handlingar framför dem. Men det
geni, hvaraf Botticelli är en typ, bemäktigar
sig de fakta det har framför sig och an-

vänder dem såsom ett uttryck
för sina egna idéer, stämningar
och visioner, i detta intresse för
det ett ganska fritt spel med
fakta, förkastande några och
afskiljande andra för att återigen
sammanföra dem. — För honom,
som för Dante, utgör scenen,
färgen, den yttre bilden och
åtbörden en inskränkande och
besvärande verklighet, men på
samma gång väcker den inom
honom, beroende pä en lag
säregen för hans natur, en
stämning, som den ej väcker hos
någon annan, af hvilken det
yttre är en fördubbling, ett
återupprepande, och hvilken han, på
det alla skola kunna gripas af
densamma, ikläder en synbar form.
Men han är långt ifrån att erkänna
Dantes konventionela ortodoxi,
hvilken hänför all mänsklig handling till
skärseldens, himlens eller helvetets
kategorier och därför lämnar ett starkt element
af prosa på djupet af hans poesi. En af
Botticellis taflor, den med porträttet af
donatorn, Matteo Palmieri, nedtill, hade
den hedern eller skammen att ådraga sig
den kyrkliga censuren. Denna Matteo
Palmieri (två dunkla figurer uppträda
under detta namn i den samtida historien)
var den beryktade författaren till ett poem,
ännu outgifvet, »La Città divina», hvari
människosläktet framställes som en inkarnation
af dessa änglar, hvilka vid Lucifers
uppresning icke togo parti hvarken för Jehova
eller för hans fiender, en fantasi
härledande sig från den äldre alexandrinska
filosofien, som den florentinska spekulationen i
detta århundrade omfattade med så stort
intresse. Botticellis tafla kan ha varit en
af dessa vanliga kompositioner, i hvilka
ett religiöst drömmeri förkroppsligar sina
föreställningar om olika former af en salig
tillvaro — Glorias kallades de —, en
sådan som den, i hvilken Giotto målade
Dan tes porträtt; men hur det var, blef taflan
misstänkt för att framställa Palmieris
kät-terska dröm, och kapellet, där den hängde,
blef stängdt. Så helt och hållet
konstnärligt danade naturer som Botticelli äro
vanligen likgiltiga för filosofiska teorier, till och
med när filosofen är en florentinare från
det femtonde århundradet och hans arbete

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:43:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1899/0712.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free