Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Gunnar Wennerberg. Ungdomens tonsättare och skald. Af C. R. Nyblom. Med 8 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUNNAR WENNERBERG.
9
på en gång, hvadan det ligger stor
svårighet i stämföringen, att icke det hela
skall låta allt för tunt, tvunget och
enformigt. Det klassiska exemplet på ett
sådant kompositionssätt ha vi inom vår
musiklitteratur från äldre tider i Du Puy’s
berömda trio, »Agander, Pagander och
konkreta namn, underligt nog af
vallo-niskt ursprung, »Mineur», »Miltopé» och
»Hubenette», hvilket särskildt gjorde sig
mycket lustigt vid de tre olika
skålarne i »Gräl och väl». De tryckta
sångerna äro nio, men de tre mellersta hänga
samman som tre akter i ett litet musik-
GUNNAR WENNERBERG. BYST AF J. p. MOLIN. ROM 1852. I marmor i Nationalmuseum.
Winberg», som under 1850-talet sjöngs
i O. D. samtidigt med att Wennerbergs
buffatrior blefvo kända. Där sågo vi
dem i deras första form, innan de i vissa
fall retuscherades för tryckning. Då
hette »de tre» icke A. B. och C., utan de
hade, åtminstone i en del af sångerna,
drama, och de utgöra nog också
kulmen inom denna genre. För resten äro
de flesta i hög grad roliga, såsom: »Nå,
flickor, släpp in oss!», där tonerna så
förträffligt motsvara både smeksamt
insinuerande och brutalt våld. Likaså den
sprittgalna, af öfverdådig lifslust sprutan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
