Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Danmarks vetenskapsakademi. (»Det Kongelige danske Videnskabernes Selskab.») Af Julius Clausen. Öfversättning från förf:s manuskript. Med 1 bild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANMARKS VETENSKAPSAKADEMI.
49
på ett högst fängslande sätt öfver den
gamla salen. Det är denna sal med denna
belysning som bildar bakgrunden i P. S.
Kröyers tafla »Sammanträde i
Videnskabernes Selskab», som i reproduktion
medföljer detta häfte. Innan sällskapet
öfvergaf sin gamla lokal, ville de skaffa sig ett
synligt minne af den, och intet bättre
motiv kunde väl tänkas än församlingen
lyssnande till den danska vetenskapens nestor,
etatsrådet Japetus Steenstrups (numera
afliden) demonstrationer vid svarta taflan. Af
de andra ledamöterna på Kröyers tafla har
döden sedan dess ryckt bort både Julius
Lange, hvars präktiga och karakteristiska
hufvud det måste ha varit målaren en fröjd
att återge, och historikern riksarkivarien
A. D. Jörgensen, med ett mindre intressant
och mera borgerligt yttre.
Den 25 september 1876 blef en
bemärkelsedag af sällsynt rang så väl för
Videnskabernes Selskab som för den danska
vetenskabens historia öfver hufvud. Ägaren
till bryggeriet Gamle Carlsberg i
Valby-utanför Köpenhamn, kapten I. C.
Jacobsen, hade kort förut donerat en million
till en stiftelse för främjandet af
vetenskapliga syften under namn af
Carlsbergs-fonden, hvilken dels skulle fortsätta och
utvidga verksamheten i det nyss upprättade
Carlsbergs-laboratoriet, dels främja de olika
naturvetenskapliga disciplinerna samt
matematik, filosofi, historia och språkvetenskap.
Nu vände bryggaren Jacobsen sig till
Videnskabernes Selskab med en anhållan, att
detta måtte utse några personer bland sig
till att vaka öfver denna stiftelse och leda
dess verksamhet, för att på så sätt trygga
dess bestånd och sörja för att den skulle
kunna blifva till gagn för vetenskapen och
till heder för Danmark. Det faller af sig
själft, att Videnskabernes Selskab åtog sig
detta ärofulla värf. I statuterna bestämdes,
att kapitalet skulle förräntas med 5
fore testators och hans hustrus död dock
endast med 2 %, hvilken senare
bestämmelse emellertid snart blef ändrad.
Fonden förvaltas — heter det vidare — af en
direktion af fem medlemmar, valda inom
Videnskabernes Selskab, af hvilka de tre
skola vara naturvetenskapsmän och jämte
en eller två suppleanter utgöra laboratoriets
styrelse. Den till vetenskapernas
främjande i allmänhet afsedda summan kan
användas till 1) resestipendier för äldre ve-
Ord och bild, ç:e årg.
tenskapsmän på högst 3,000 kr.; 2)
tillfälliga honorar åt yngre vetenskapsmän;
3) arvoden på lifstid eller för vissa år åt
utmärkta män, som kunna verka
framgångsrikt som »fria vetenskapsmän»; 4.)
stipendier eller honorar pä högst 2,000 kr. för
speciela studier och undersökningar; 5)
bidrag till vetenskapliga arbetens främjande.
1881 ökades den storartade gåfvan, som
är enastående i danska historien, med
ännu en million, och i sitt testamente af
den i oktober 1888 skänkte bryggaren
Jacobsen till Carlsbergs-fonden sin egendom
»Gamle Carlsberg» och bestämde att,
sedan af bryggeriets årliga behållning 50,000
kr. afskrifvits till förnyelsekonto, 110,000
kr. af det årliga nettoöfverskottet skola
utbetalas till Carlsbergs-fonden och resten
afsättas till en grundfond, som skall
bringas upp till minst 3 millioner.
Man inser lätt hvad dessa storartade
medel ha betydt för understödjandet och
främjandet af dansk vetenskaplighet under
loppet af de senaste tjugu åren, och det
är naturligt, att Carlsbergs-fondens
direktion sökte skaffa den ett eget hus, där
den kunde ha sina arbets- och
direktionsrum, sitt arkiv m. m. Den 27 september
1893 beslöt direktionen att låta uppföra
en byggnad i afsikt att där bereda en ny
och rymlig lokal äfven åt Videnskabernes
Selskab, ty trots all stilfullhet var den gamla
lokalen ytterst begränsad till sitt utrymme.
En passande tomt fann man på den
ned-rifna Vestervolds terräng, med fasad mot
nuvarande Vestre Boulevard (n:r 35) och
med sidoingång från Ny Vestergade. När
arkitekten, professor Vilh. Petersen, var
färdig med sina ritningar, tog arbetet sin
början, och efter ett par år stod den i
kraft af sin förnäma enkelhet så ytterst
stilfulla och ädelt verkande byggnaden
(granit och sandsten) färdig som en af de
vackraste i det nya Köpenhamn. I mars
1898 gafs lagfart å det öfverlåtelsedokument,
hvarigenom nyttjanderätten till de nya
lokalerna tillförsäkrades Videnskabernes
Selskab. Vid invigningssammanträdet yttrade
ordföranden i Carlsbergs-fondens direktion,
historikern professor Edv. Holm bl. a.
följande ord om den nya byggnaden: »Helt
visst skulle den, som blott ville anlägga
en praktbyggnads måttstock på hvad som
här har blifvit gjordt, sakna åtskilligt och
anse, att vi i rik dekorering borde ha gått
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
