Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Urania och Titan. Af H. Wilhelmsson. Med 5 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
URANIA OCH TITAN.
6/
allehanda att syssla med, jag skrifver, studerar
och destillerar allehanda, som jag kan skrapa
tillsamman, och gör det, som ger mig ro, ty
annat arbete hafver jag icke lust till. Jag skulle
annars ibland följa Erich, om jag hade stunder
att draga härifrån.»
Från denna dag är Sophia Brahes
och Erich Langes vistelseort ännu okänd.
Både i Hessen och Holstein kännas
efterdyningarna af hans processer, men han
själf nämnes ej mera som närvarande.
I ett kungabref från 1613 säges det
omsider, att Erich Lange och Sophia Brahe
blifvit instämda till Lunds landsting, men
att de icke låtit sig afhöra, hvarken
själfva eller genom ombud, fastän det
med »påskrifter på stämningen bevisats
att de äro lagligen stämda». Det synes
af detta som om de icke skulle vara
långt borta, och det kan ju vara
möjligt, att de bott på Erichsholm. Men
långt troligare, ehuru helt och hållet
obevisadt, synes det mig vara, att de
funnit ett hem i Helsingör i fru Sophia
Brahes gård »udenfor den Röde Port».
Redan den meteorologiska dagboken
berättar, att hon långt oftare reste till och
från Helsingör än till Landskrona, den
naturliga vägen till Erichsholm, och hon
bodde där med säkerhet intill år 1639,
då den mera än åttioåriga gamla ännu
hade känning af den monarks ogunst,
som störtat hennes gode broder.
Kommendanten i Helsingör fick
nämligen då befallning att gå till fru Sophia
Brahe och »udkopiere» ett bref till henne
från den »latinske Rosenkrands» om
människornas rättfärdiggörelse. Den
lärde och för sina pietistiska åsikter
misshaglige Holger Rosenkrands till
Rosenholm hade äfven han varit en varm
vän till Tycho Brahe; hans hustru var
kusin till Sophia Brahe, och den 1 juni
1639 hade han besökt sin gamla fränka,
kanske för att med henne diskutera
problemet om människornas rättfärdiggörelse.
Stormarna, lidelserna och sorgerna
i Sophia Brahes lif lågo nu långt
tillbaka. Redan år 1614 nämnes hon »Erich
Langes efterlefverska», och i de få bref
af hennes hand, som efter den tiden
finnas kvar, säges alls intet om honom,
som gifvit henne lifvets glädje och dess
kval.
Däremot talas det mycket om
hennes arbeten, äfven om hon ej längre
ställde nativiteter. Hon upptog sin
ungdoms liebhaberi, trädgårdsskötseln. I ett
bref till herr Johan Sparre till Bolmerö
(1587—1632) talar hon om några rara
växter, som hon sänder honom, och
anvisar utförligt, huru de skola sättas och
skötas, på samma gång som hon ber
honom om uppgifter angående de
svenska Braharna, med hvilka han var
besläktad genom sin mor. Ty först och
främst sysselsätter hon sig med genealogi,
och i en diger och utförlig släktbok, nu
i Lunds Universitets bibliotek, föreligger
delvis resultatet af hennes forskningar.
För egendomlighetens skull kan anföras
en anmärkning, som förekommer vid
slutet af en redogörelse för Sveriges
konungar (på Riksarkivet i Stockholm). Sophia
Brahe skrifver där:
»Saa war Konning Gostavus den förste och
min morfader Herr Clauss Bille nestsydskinde
born — och lod samme Konning Gostavuss
kalde sin datter Fröken Elisebett (hertug
Christoffers Gemahl udaff Meckelburg) ephter min
mormoder Fru Elisebett, Herr Clauss Billis, •—
hvilket Hertuginden sielff sagde thil mig udj
Helsingborrig den tid hendes förstelige naade
drog her igenem landet och udj Sverig. Anno
1592.
Datum Helsingör denn 17 Jullij Anno 1626.
Sophia Brahe.
Ottisdatter mpp.»
Det synes efter detta vara föga
troligt, att herr Claus Bille kan ha varit
den, som först svängde bödelsyxan vid
Stockholms blodbad.
Om Sophia Brahes sista år föreligga
inga underrättelser. Hon hade ju också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
