- Project Runeberg -  Ord och Bild / Nionde årgången. 1900 /
206

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - En äkta man. Lustspel i en akt af Karl Hedberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2o6

karl hedberg.

^å hade du kanske blifvit kär i honom i stället, —

■då —

Hedda.

Nej, Rikard, det sa’ jag bestämdt inte - —

Rikard.

Det var åtminstone andemeningen i det — då
far du ursäkta, att jag tycker det går väl långt.
Och så påstår du, att du inte uppmuntrat honom!

Hedda
Csom förut).

Ja, jag hade verkligen alldeles glömt bort den
där gången! (ängsligt). Men säg, tror du
verkligen, att han kunde ta det på det viset?

Rikard.

Ja, han är väl inte idiot! Du kunde inte gärna
uttrycka dig tydligare !

Hedda.

Och ändå var det inte alls meningen — det
kan du väl förstå!

Rikard

(ironiskt).

Jaså, inte det — du har kanske någon annan
förklaring till hands?

Hedda.

Ja, det har jag, men — men den är så dum !

Rikard

(häftigt).

Låt bli den då — i så fall går den allraminst
i mig.

Hedda.

Nej, jag menar, den är så dum, därför att —
att jag var så dum! Kan du inte tro mig ändå,
när du vet, att jag inte bryr mig om någon annan
,än dig!

Rikard.

Nej, det kan jag inte — sådant vet man aldrig.

Hedda
(med en suck).

Nå, det kan väl inte hjälpas då! (sätter sig i
soffan). Kom och sätt dig här bredvid mig, så skall
jag tala om alltihop för dig.

Rikard.

Tack — jag står lika bra.

Hedda.

Ja, men då kan jag inte — du ser så
domaraktig ut. — A seså, kom nu!

Rikard

(sätter sig motsträfvigt bredvid henne).

Ja, men försök inte muta mig på något sätt,
för det lyckas inte.

Hedda.

Hvad du är elak! Jo, ser du — men du får
inte skratta åt mig.

Rikard.

Det tror jag inte du behöfver vara rädd för!
— Nå!

Hedda.

Jo, ser du, jag var så förfärligt ledsen den där
gången — och det hade jag varit då i flera dar —

Rikard.

Hvarför det?

Hedda.

Därför att — att jag hade fått för mig, att du
inte tyckte om mig mer utan höll på att bli
förtjust i en annan.

Rikard
(med bibehållen kontemms).

En annan? — Hvem skulle det ha varit?

Hedda.

Kan du inte gissa det?

Rikard

(oskyldigt).

Nej!

Hedda.

I — i Agnes?

Rikard.

Agnes? — Hm — nå, det var också en idé!

Hedda.

Ta, jag vet ju nu, att det bara var inbillningar
af mig — jag kunde slutligen inte låta bli att
fråga Agnes — för jag tyckte verkligen då, att dn
visade dig så intresserad af henne — men hou
skrattade bara och sa’, att jag var tokig. Annars
hade jag för resten inte låtit henne flytta hit heller.

Rikard
(en smula generad).

Hm — ja, det är nog mycket bra, det — men
jag förstår egentligen inte, hvad det har att göra
med — —

Hedda.

Jo, det har det visst, för just den kvällen var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:44:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1900/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free