Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - En aristokratisk tidningssskrifvare och hans familj. Bild från Gustaf III:s tid. Af Oscar Levertin. Med 5 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370
OSCAR LEVERTIN.
mund Cederhjelm, herre till Ribbingebäck,
en filantrop af bästa 1700-tals-slag,
egentligen känd för sina bemödanden att
bekämpa fördomen (eller den grundade
motviljan) mot hästkött. Genom vänligt
tillmötesgående af en aflägsen släkting
till Cederhjelmarna har jag satts i
tillfälle att genomgå en alldeles okänd
korrespondens på ett par hundra bref mellan
de båda bröderna och deras närmaste
anförvanter, och det är med begagnande
af dem jag här vill gifva en dubbelbild
af de båda bröderna. Om den äldre
af dem i denna skildring med rätta får
brorslotten, liksom han själf i lefvande
lifvet med hänsynslös hand tog den,
beror det på hans oförnekliga
öfverlägsenhet och det allmännare intresse han
har rätt att fordra såsom partigängare
i frihetstidens riksdagslif och
oppositionel journalist under den gustavianska
åldern. Men den anspråkslöse
landt-j unkaren på Ribbingebäck intager genom
alla de hjärtats egenskaper, som den
äldre brodern, ett äfven för den cerebrala
upplysningstiden ovanligt uteslutande
skarpt hufvud, saknade. Samman gifva
båda hela gestalten af den fronderande
adlige odalmannen från 1700-talets
senare hälft, hvilken fått partitidehvarfvets
maktbegär allt för mycket i blodet för
att som Gustaf III:s hofadel nöja sig med
1772 års revolution •—; och den
oförbehållsamma brefväxlingen lämnar en
intressant inblick i den svenska godsadelns
seder och förhållanden under förra
århundradet.
Familjen Cederhjelm hade sedan
gammalt röjt utpräglade ehuru ej alltid
precis behagliga släktdrag. Byråkrater,
diplomater, godsägare eller hofmän, hade
de gemensamt en bestämd smak för
fron-deri, kannstöpares lust att kritisera och
håg för att bygga sociala och politiska
korthus. Denna tendens dref ättens
kanske mest framstående två män,
presidenten i Göta hofrätt m. m. Germund
Cederhjelm († 1741) och hans yngre broder
Josias († 1729), det ryktbara och talangfulla
riksrådet, mot gränserna till det
landsförrädiska. I sin tillgifvenhet för Karl
XI:s dotterson, den holsteinske prinsen
Karl Fredrik, hvilkens uppfostrare
Germund Cederhjelm varit, försummade den
förre som landshöfding i Sörmland att
sätta sitt län i försvarstillstånd mot
ryssarna, det Holsteinska partiets allierade,
och den senare lade som ryssvänlig
diplomat hela sin betydande förmåga i
vågskålen för tsarriket, där han först
varit krigsfånge och sedan en vid hofvet
gärna sedd diplomat. En egendomlig
oro och retlighet i temperamenten
ökade denna lust för oppositionelt
projekt-makeri, och en satirisk åder, som gärna
urladdade sig i infall och elakheter,
gjorde sig så mycket mer gällande, som den
åtföljdes af formel och stilistisk
begåfning. Familjen räknar åtminstone trenne
små poeter. Den bäste af dessa är
onekligen den äldste i tiden, den redan
nämde Germund Cederhjelm. Han hade
icke alltid varit en hög ämbetsman med
imposant allongeperuk, sådan som Krafft
målat tidens byråkrater, utan också en
ungdomsglad svärmare och bof kavaljer:
Om Doris mig hatar,
föraktar och skyr,
till Phyllis jag flyr.
Om hon mig ock ratar
och håller sig dyr,
till Sylvi jag vänder
mitt hjärta och händer,
hon spotskas som de —
adiö alla tre.
Se där det bästa och förståndigaste
erotiska program man kan följa, och
Germund Cederhjelm, som också skrifvit
en mängd galanta och svulstiga rim
öfver de blottade halsarna m. m. hos de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
