Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Gustaf Upmark och Nationalmuseum. Af Karl Wåhlin. Med 3 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4i 6
KARL WÅHLIN.
m. fl., och den fullständiga samling af
A. Zorns tidigare etsningar, som tillföll
Nationalmuseum genom G. Lamms
testamente, har efter hand kompletterats
genom inköp af hans senare
etsningsarbeten. Äfven ett ganska stort antal
etsningar af samtida danska konstnärer,
däribland främst af Carl Bloch, äro
anskaffade. Samlingen af gravyrer af
främmande mästare har kompletterats genom
betydande inköp ur de Ahlstrandska
och Walliska samlingarna. Ett af de
senaste årens viktigaste förvärf är Max
Klingers »Brahms-Phantasie».
Genom Upmarks initiativ har
gravyrsamlingen blifvit rikligen försedd med
moderna reproduktionsverk, återgifvande
dels vissa konstsamlingars innehåll (såsom
de af Photographische Gesellschaft i
Berlin utgifna heliogravyrverken öfver
Prado-museet, Eremitage-galleriet och National
gallery), dels enstaka konstnärers verk
(såsom det af Sedelmeyer i Paris utgifna
planschverket öfver alla Rembrandts
målningar, redigeradt af W. Bode, och
praktverk öfver Menzel, Böcklin, Lenbach
m. fl. moderna konstnärer). Dessa
praktverk, hvilkas inköpspris i de flesta fall
göra dem oåtkomliga för den enskilde
konstvännen, äro af stor betydelse för
spridandet af en allmännare
konstbildning i vårt land.
I anslutning till gravyrsamlingen har
Upmark anlagt fotografiska
specialsamlingar af svenska konstnärliga porträtt
samt af svenska byggnader och andra
konstminnesmärken från och med
reformationstiden.
Förvärfven af mindre grupper eller
af enstaka föremål till
handtecknings-och gravyrsamlingarna kunna räknas i
hundratal.
Ensamt förtecknandet af så
betydande tillökningar har tagit mycken tid i
anspråk. Dessutom har den förut efter
alldeles föråldrade principer ordnade gra-
vyrsamlingen blifvit efter modernt
vetenskaplig metod systematiserad.
Handtecknings- och
gravyrsamlingarna voro till en början inrymda i
nordvästra salen i mellanvåningen, men sedan
plats för Kungl, klädkammaren blifvit
beredd i Kungl, slottet, öfverflyttades
de 1884 till sin nuvarande lokal,
belägen i öfre våningen, midt öfver nedre
vestibulen. Tack vare ett af riksdagen
beviljadt anslag kunde denna sal 1892 på
ett lämpligt sätt inredas för sitt ändamål
samt värmeledningen förbättras, så att
salen numera året om är brukbar för studier.
Emellertid är utrymmet för dessa
samlingar, liksom för de öfriga, långt ifrån
tillräckligt. Upmark beräknade, att det
måste vara tre gånger så stort som nu,
för att hvarje nummer i samlingarna
skulle kunna konserveras genom
karto-nering. Ännu förvaras större delen af
bladen lösa i portföljlådorna, hvarigenom
de lätt utsättas för skador och kontrollen
försvåras, då de utlämnas till besökande.
Härmed har jag redogjort för hvad
som tilldragit sig inom de afdelningar
af museet, åt hvilka Upmark ägnade ett
mera detaljeradt arbete. En liknande
lifaktighet har präglat utvecklingen inom
öfriga afdelningar. Härom måste jag
emellertid fatta mig kortare.
Vid museets öppnande räknade
tafvelsamlingen 1,040 oljemålningar och har
(t. o. m 1899) vuxit till 1,544 n:r- Sin
största tillökning erhöll den, då genom Karl
XV:s testamente en samling af 486
målningar af nyare svenska, norska och
danska konstnärer tillföll svenska
staten. Af denna samling införlifvades
dock endast de värderikaste 126
numren-med Nationalmuseum, de öfriga uppsattes
i de kungliga slotten. I
anmärkningsvärdt hög grad har denna afdelning äfven
sedermera varit föremål för
konstvännernas frikostighet. Bland de värdefullaste
målningarna af svenska konstnärer äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
