Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Gustaf Upmark och Nationalmuseum. Af Karl Wåhlin. Med 3 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4i 6
KARL WÅHLIN.
den grafiska konstens område. Några
samtida svenska arbeten — af Scholander,
Malmström, Carl Larsson, Gellerstedt och
A. H. Hägg — behandlade han i den
läsvärda uppsatsen »Grafisk konst i
Sverige» (i Nordisk tidskrift 1884). Till
»Chro-nik für vielfältigende Kunst» bidrog han
med afdelningen »Moderne graphische Kunst
in Skandinavien. I. Die Radirung. II.
Der Holzschnitt» (1890). I inledningen till
katalogen öfver utställningen af grafisk konst
i Nationalmuseum 1889 har Upmark gifvit
den fullständigaste framställning af de olika
konstnärliga och mekaniska grafiska
förfaringssätten, som finnes i skandinavisk
litteratur.
Ett arbete af både patriotiskt och
konstbildande syfte var »Svenska porträtt efter
kopparstick i Nationalmuseum och K.
Biblioteket», utgifvet af Upmark i förening
med W. Silfversparre. Det utgjorde en
samling af 50 fotografiskt utförda planscher,
valda dels med hänsyn till de afbildade
personligheterna själfva, dels för att belysa
de olika tidehvarfvens olika människotyper
och egendomligheter i dräkter och
anordning, äfvensom den grafiska konstens olika
stilarter under 1500-, 1600- och 1700-talen.
Den biografiska och konsthistoriska texten
är författad af Upmark och E. G. Folcker.
Om Upmarks arbete i
handtecknings-samlingen vittnar det så väl på svenska
som på tyska utgifna fotografiska
praktverket »Handzeichnungen alter Meister»
(fotografierna af A. C. Lindberg), i hvilket
publiceras en del af dyrbarheterna i vår
handteckningssamling, med beskrifvande
text af Upmark (1889).
Hvad som mest intresserade Upmark
inom målarkonsten var säkerligen det
svenska 1500-tals-måleriet. Till kännedomen
om detta har han gifvit viktiga bidrag i
de två uppsatser, som publicerats i »Ord
och bild», nämligen »Gustaf Vasas
porträtt» (1894) »Ett porträtt af
Sigismund» (1898). En uppsats om Gustaf II
Adolfs porträtt föreligger i ofullbordadt
skick. Den konsthistoriskt orienterande
inledningen till planschverket »Svenska
målares taflor» (1875) samt texten till
»Nordiska målares taflor» (1877) äro författade
af Upmark. Öfver samtida konst skref han
ej ofta, men de som sysselsätta sig med
denna skola ännu med nöje taga
kännedom om hans uppsatser om porträttet och
genremålningen på Konstföreningens
utställning (i Tidskrift för bildande konst 1875)
och »Nordisk målarkonst, minnen och
intryck från konstutställningen i Köpenhamn»
(i Ny svensk tidskrift 1883).
Upmarks studier i svensk
arkitekturhistoria, på hvilka han till slut
koncentrerade sina krafter, framträda först i
uppsatsen »Gripsholms slott sådant det är och
sådant det borde vara» (Nordisk Tidskrift
1887), och man kan därefter följa hans
verksamhet för slottets ordnande och
iståndsättande från hans skildring af »Kalmar
och Gripsholm» (i Nornan 1888) samt
ofvannämda memorial och »Meddelande från
Gripsholmsföreningen», till dess man i
»Julkvällen» 1892 hör honom förtälja om
»Gripsholms fatbur» och i Ny ill. tidning
1893 om »Gripsholm i dess nya skick».
Men för att förstå hans personliga
ståndpunkt i restaureringsfrågor måste man
äfven känna den uppsats, i hvilken han
uttalar sig mera direkt personligt än i
någon annan, »Stilenlighetens faror» (Sv.
slöjdf. medd. 1892), hvilken i hög grad
bröt udden af de anmärkningar, som
offentligen framställdes mot Gripsholms
restaurerande men som med mera fog hade
kunnat riktas mot vissa föregående
restaureringsarbeten.
Under tiden möter oss en rad af andra
arkitektoniska studier. Så »Kyrkorna i
Sotholms härad» (i Nerikes
fornminnesförenings tidskrift 1889), »Tyska kyrkan i
Stockholm» (i »Jul» s. å.), »Vadstena slott
1545-—1620» (i Sv. fornm.fören:s tidskrift
1891—92), »Skara domkyrka» (i Ny ill.
tidn. 1891), »Svenska riddarhuset» (ett
praktverk med etsningar af R. Haglund,
1891); vidare »Tyresö kyrka» (i Teknisk
tidskrift 1893), »Skånska herregårdar
under renässanstiden» (i Sv.
fornminnesför-en:s tidskr. 1894), »Jäders kyrka» (i
Södermanland—Nerikes nations festskrift 1871),
»Torpa» och »Tidö, ett stormanshem på
1600-talet» (i »Svenska konstminnen» 1897).
Slutligen koncentreras åter Upmarks
studier på ett af våra förnämsta
byggnads-minnen, men denna gång på ett som helt
och hållet hör det förgångna till, nämligen
det gamla Stockholms slott. Om detta
förtäljes i »Stockholms slott under Vasatiden»
(i Sv. slöjdfören:s meddelanden 1896), i en
annan uppsats med samma titel (i
»Stockholm», utg. af E. W. Dahlgren, II, 1897)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
