Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Gustaf Upmark och Nationalmuseum. Af Karl Wåhlin. Med 3 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF UPMARK OCH NATIONALMUSEUM.
423
och i »Slottet» (i »Gamla Stockholm»,
1897).
År 1896 mottog Upmark en tysk
förlagsfirmas anbud att skrifva texten till ett
praktverk öfver svensk arkitektur. Planen
var att i 5 häften i stort högfolioformat
gifva en framställning af den svenska
renässansarkitekturen från och med dess
första uppträdande omkring 1530, då den
börjar vakna till lif men blott långsamt
och med svårighet utvecklar sig ur de
medeltida formerna, ända fram till 1760, då
den, efter att hafva passerat de på
hvarandra följande stadierna af högrenässans,
holländsk renässans med barockanklang
och renässans i Palladios anda, utmynnar
i rokokons lifslustiga och näpna lekverk.
Den illustrativa delen af arbetet skulle
utgöras af 100 ljustrycksplanscher och
dessutom behöfliga illustrationer i texten. Bland
svenska konstskriftställare var Upmark
genom sina omfattande undersökningar på
arkitekturens område den ojämförligt bäst
rustade för denna uppgift, i synnerhet för
den del af densamma, som kommer före
Drottningholm och den nya
slottsbyggnaden. För den följande tiden .funnos goda
förarbeten af andra forskare. Med sin
vanliga lifaktighet grep sig Upmark an och
lyckades på tre års tid, under tilltagande
sjuklighet, fullborda det för vår
konsthistoria grundläggande arbetet »Die
Architek-tur der Renaissance in Schweden». Sista
häftet har i dessa dagar publicerats.
Hans afsikt hade tidigare varit att
utgifva en fullständig svensk konsthistoria,
men blott början af denna föreligger i
handskrift.
Jag nämde att Upmark flitigt ägnat sig
åt encyklopediskt författarskap. Han var
sålunda under åren 1876—96 en trägen
medarbetare i Nordisk familjebok på det
konsthistoriska området. Hans utförligaste
artikel är »Målarkonst» — typisk för
redan och klarheten i hans
framställningssätt. I Otto ■ Spamers »Illustrirtes
Konversations-Lexikon für das Volk» medverkade
han 1881 samt under åren 1891—95 i
Brockhaus’ Konversations-Lexikon (med
artiklar om svensk konst). Till denna
afdelning af hans författarskap kunna äfven
hänföras de af honom författade
afdelningarna om stillära, byggnadskonst m. m. i
den af O. W. Ålund utgifna
»Uppfinningarnas bok» (1873) samt »Exposé succinct
du développement des beaux-arts en Suède
à 1’époque moderne» i den i och för
världsutställningen 1878 af Sidenblad utgifna
handboken »Royaume de Suède».
Det låter sig icke göra att bestämdt
begränsa hvad som hör till Upmarks
journalistiska verksamhet — dit kan ju
hänföras en icke ringa del af hvad som
omtalats här ofvan. Men det återstår
åtskilligt att nämna, som lämpligast innefattas
under denna rubrik. Dit höra hans
talrika artiklar i flera af våra större
tidningar, ända från de resebref från Tyskland
och Holland, som han 1872 publicerade i
Sydsvenska Dagbladet. Sålunda finna vi
honom såsom tillfällig medarbetare i
Posttidningen (1878), Aftonbladet (1878—81,
1885), Nya Dagligt Allehanda (1885—89),
och Stockholms Dagblad (1888—90, 1892,
1895). Än vidare finna vi här ofvan icke
omtalade uppsatser af honom i Läsning för
folket (1869—71), Pedagogisk tidskrift
(1870), Tidskrift för bildande konst (1875
-—76 — under det senare året redigerade
han denna), Hemvännen (1879, 1888), Ny
illustrerad tidning (1881, 1883, 1884,
1886), Ny svensk tidskrift (188S), Svensk
konstslöjd (1891), Autografsällskapets
tidskrift (1894) och Svenska slöjdföreningens
meddelanden (1894). Hit kunna äfven hän
föras de bildtexter han författade för
»Minnen från Nordiska muséet» (1883—85)
samt uppsatsen »Konung Oscar II som
konstvän» i »Jubileumsalbum» utgifvet a
F. U. Wrangel (1897).
Det är blott de bibliografiska konturerna
af Upmarks litterära verksamhet som jag
här angifvit. Med ett närmare ingående
på dess resultat torde böra anstå till dess
hans skrifter blifvit sammanförda och
utgifna, hvilket vi hoppas snart skall äga
rum. »Den svenska arkitekturens
renässans» bildar ett helt för sig. De smärre
studierna i arkitekturhistoria kunna
lämpligen sammanföras i ett band och öfriga
studier i ett annat.
För den som kände Upmarks lediga
och raska sätt att uttrycka sig samtalsvis
kunde hans stil som författare ofta
förefalla väl tung och sakligt resumerande.
Det förefinnes ju en anmärkningsvärd
skillnad mellan talformerna och
skriftformerna i vårt språk, så väl de gram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
