Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Det danska folket under 1864 års krig. Ett föredrag hållet i Stockholm, Uppsala och Lund våren 1900. Af Karl Larsen. Öfvers. från författarens manuskript. Med 38 bilder efter samtida fotografier - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET DANSKA FOLKET UNDER 18 64 ÅRS KRIG.
449
nogle Konvolutter i Lommen med
Udskrift og Frimærke, for at jeg
kan sende et Par Ord, om jeg
end skal skrive det med Blyant. . .
Min yndige Dreng, saa han kan
8 Hovedstæder udenad! Jeg tør
næsten ikke tænke mig den Fryd,
det vil være mig, en Gang i
Tiden atter at have ham, dig og
Ingeborg hos mig . . . Dog — det er
nok bedst, at jeg holder op, jeg
bliver ellers altfor veg om
Hjertet —; jeg skal jo nu tænke paa
Forskansninger og Tyskerne.»
För sin egen person är
kompanichefen fullständig fatalist;
»Skal man falde paa Valpladsen,
da sker det, og er det modsatte
Guds Vilje, kan man trygt gaa
20 Feltslag igennem.» Han
deltager i ett nattligt anfall, hvarvid
tagas både fångar och hästar, men
sörjer för öfrigt öfver att nödgas
ligga vid Fredericia i stället för
vid Dybböl. »Jeg ved meget godt»
skrifver han, »at i Krig skal man
efter gammel Soldatertro kun gaa,
hvorhen man bliver kommanderet,
og bede Gud om, at man der maa göre sin
Pligt; men jeg skal ikke nægte, at jeg
i Aftes slet ikke var glad ved, at vi skal
ligge her, medens næsten hele Armeen
slaar Dommedagsslag paa Dybböl.»
Strängt och med bitterhet kritiserar
han den högsta ledningen, och med
värme, nästan svärmeri, omtalar han sina
»brave og kære Jenser med de aabne og
trofaste Ansigter. Min Kærlighed til dem
er af gammel Dato, og den er, Gud ske
Lov, gensidig.»
Med detta sitt folk har kompanichefen
i själfva verket också mycket mera
gemensamt än sympatien. De mötas i samma
pliktkänsla, fatalism och icke minst i den
ständiga tanken på och längtan efter
hemmet; ja, den dådlystne och
oförskräck-Ord och bild, ç:de årg.
visa från 1S64. Äfven utgifven få danska.
te officeren låter vid ett tillfälle dessa
ord undfalla sig: »Man burde som
Soldat aldrig være gift! Naar man elsker Kone
og Born, som man bør gøre det, knyttes
man med saa stærke Baand til Livet, at
de færreste som saadanne ser Døden i
Ansigtet med den frejdige Lyst, som de eliers
vilde gøre, da det hele dog kun er et
Tidsspørgsmaal, og der intet sker tilfældigt».
Det var bland den danska
befolkningen år 1864 icke tal om någon
öfver-klass och underklass, med olika syn på
lifvet; upptill och nedtill är det kött af
samma kött och blod af samma blod.
Detta gäller om kvinnorna i nästan
ännu högre grad än om männen. De
bildade kvinnorna visa en rörande
hängifvenhet, deltagande och offervillighet, ofta
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
