Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Århundradets sjukdom. Af Nils Erdmann - I vår tids lifsfrågor. Skrifter utgifna af Sydney Alrutz. Af N. J. Göransson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
århundradets sjukdom.
54I
tusen gestalter. Han har lefvat, säger han,
hundratals lif. »Hvarje utpräglad
individualitet aftrycker sig ideelt i mig eller
rättare formar mig för ögonblicket efter sitt
beläte, och jag behöfver endast se mig
lefva i det ögonblicket för att fatta detta
människonaturens nya tillvarelsesätt.» Han
lefver icke — han ser sig lefva. »Alla
föreställningar, principer, insikter och vanor
utplånas i mig som krusningen på vågen, som
vecken i ett moln; — — — jag är
hemma öfverallt, emedan jag inte har något
särskildt och utmärkande jag.»
Det är ett tragiskt öde att vara som
Amiel, att känna sig äga möjlighet till allt
och tvingas att stanna vid intet. Han är
en fin och spirituel kritiker, hans idéer
formas till tänkarens aforismer, och hans
naturstämningar äro skaldens, men den
spontana skapardriften felas. »Den som vill
se fullkomligt klart, innan han beslutar
sig», skrifver han, »den beslutar sig aldrig.»
Det är en lycka för världen och
mänskligheten, att sådana som Amiel äro
undantag. De kunna, som äfven han gör,
åberopa sin släktskap med Faust. De bära,
som denne Goethes hjälte, »åtråns outsläck-
liga brand och den oläkliga besvikelsens
pina», men de äga icke en Fausts kraft,
de vilja icke hejda minuten, de kunna icke
lösa förtrollningen, gå ut ur sig själfva och
handla. Det onda växer dem öfver
hufvudet, Faust är icke nervsjuk som de,
och han betraktar ej världen och
människorna som en drömbild, en fantasmagori,
flytande, utan fasta linjer. — — —
Amiels fall är intressant, men det har
äfven en djupare innebörd. Amiel har så
många själsfränder, alla äga vi något af
honom, och det är däri faran ligger. Att
icke mäkta vilja och handla är nationens
och individens undergång; att döda all
omedelbar lifsglädje är detsamma som att
förtorka hjärtat, och att i verkligheten se
en fiende, icke ett material att bearbeta,
är att döma sig till en evig ensamhet, en
allt förgiftande lifsångest.
Och tragiken ökas af medvetandet
därom, att detta är en sjukdom man bär pä.
Vi längta, som Amiel, efter hälsan, och
vi förbanna det onda vi lida af. Bäfvande
gå vi in i framtiden. Skall ett nytt sekel
hjälpa oss?
ssöe
I VÅR TIDS LIFSFRÅGOR.
skrifter utgifna af sydney alrutz.
af n. j. Göransson.
T T NDFR ofvanstående titel har en
perio-disk skriftsamling varit i bokhandeln
synlig sedan 1897. Den vill företrädesvis
omfatta religiösa, psykologiska öch sociala
frågor. I meddelanden till allmänheten
betonar utgifvaren, att skriftserien icke
redigeras från någon bestämd religiös eller
kyrklig ståndpunkt. Hvarje författare är
själf ansvarig för innehållet i det bidrag
han lämnar.
Utgifvaren öppnade serien med en skrift
af egen hand: Om konfirmationens
berättigande. De öfriga hittills utkomna
häftena äro till största delen originaluppsatser
af svenske författare: pastor A. Björk har
skrifvit om Svedenborgs syner, docent C.
A. Reuterskiöld om kyrkans
bekännelseskrifter enligt svensk rätt, docent A. Hä-
gerström om filosofiens betydelse för
människan, d:r E, Fehr om den
religionsvetenskapliga kongressen i Stockholm 1897,
docent V. Lundström om den svenske
prästens humanistiska bildning, d:r Hj.
Öhrvall om de sju världsgåtorna, docent
F. von Schéele om själens odödlighet,
professor G. Klein om den moderna
bibelkritiken och vår religiösa tro, docent K.
Hildebrand om arbetarnes föreningsrätt och
rektor S. Almqvist om vetenskapernas
bildningsvärden. Diskussionsinlägg om den
religiösa trons förhållande till bibelkritiken samt
om vetenskapernas bildningsvärden ha blifvit
tillagda de respektive framställningarna i
dessa ämnen. Af icke svenske skriftställare
finnes en längre uppsats af den bekante
professorn F. Max Möller i Oxford om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
