Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Gutenbergs uppfinning. Af R. Hahn. Öfversättning från tyskan. Med 3 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUTENBERGS UPPFINNING.
60 I
faldigandet af produkterna och
bytesmedlen och genom de raskt på
hvarandra följande upptäckterna af nya
länder åstadkomna utvidgningen af den
andliga horisonten förbereddes långsamt
mänsklighetens befrielse ur en lång
träldom. Hade hittills det andliga ståndet
hållit händerna fast knutna om
bildningens monopol, så börjar detta nu
småningom öfvergå i händerna på de
världsliga makterna och menigheterna och till
enstaka utvalda och upplysta hufvuden.
underhållande af skolor och universitet.
Med hänsyn till svårigheterna för
anläggandet af boksamlingar hade visserligen
utvidgningen af idékretsarna i förbindelse
med det tilltagande krafvet på vetandets
spridande och fördjupande alstrat en
stor förkärlek för encyklopediska verk.
Men hvilken privatman kunde väl i
betraktande af den tid afskrifvandet kräfde
och handskrifternas dyrbarhet kosta på
sig lyxen att köpa de år 1230 utkomna
tjugo böckerna af Thomas Cantipraten-
fo»elfi%fcenfiang.
ett boktryckeri (1507).
Dristiga män, andar som redan mer eller
mindre lösgöra sig från kyrkan, mana till
själfständig forskning öfver
naturföreteelserna och förkunna med ungdomlig
entusiasm som pionierer för en gryende ny tid
nya öfvertygelser och nya insikter. Redan
uppträda liberala furstar, till exempel
Me-diceerna, som mäktiga främjare af
vetenskap och konst, i det de efter den råa
näf-rättens bistra tid ändtligen skänka sin
aktning åt den fredliga talangen och den
intellektuela kraften samt bevilja och
anskaffa rika hjälpmedel till grundande och
ett boktryckeri (1520).
sis’ »De rerum natura» eller pater Reischs
första gången 1486 utkomna stora
»Margarita philosophica». Därtill voro
knappast ens universiteten i stånd, hvilka vid
sidan af klostren allt mera höjde sig som
själfständiga vårdtorn för det intellektuela
lifvet. Betänk blott hvilket mödosamt
arbete en enda bibelafskrift måste ha
förorsakat; tag äfven i betraktande, att
en god afskrift af Livius ännu i midten
af femtonde seklet betalades med 125
guldthaler i Italien och
bibelkonkordan-serna med 100 guldthaler i Paris samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
