Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Uno Troili. En minnesteckning af Lotten Dahlgren. Med 13 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNO TROILI.
I C
svaret, hvaraf hans själfmarterande ande
var så känsligt medveten, blef honom
icke till en välsignelse utan till en plåga,
som tyngde honom till jorden.
Rikedomen kan också vara en börda.
En inblick i Troilis släktförhållanden
ger i mycket klaven till hans
konstnärskaraktär. Den sjukliga misstron till sig
själf, som förföljde honom under hela
hans lif, som förlamade hans kraft och
slutade med ett obotligt svårmod, har
man tillskrifvit den hos konstnärer så
vanliga skaparvåndan, hos honom
stegrad till ett öfvermätt af själfkritik, som
urartade till monomani. I hvilken grad
denna sida i hans lynne berodde på en
nedärfd benägenhet, har icke tillräckligt
blifvit framhållet. Han hade mjältsjuka
i blodet som ett arf på fädernet. Men
den lynnessjukdom, som hos fadern, den
i lugna, fridsamma förhållanden lefvande
landtmannen, visade sig som ett stilla
tungsinne, en tidtals påkommande
melankoli, under hvars inflytande han lät
järnbruk och landtgård gå vind för våg,
blef hos sonen, med konstnärsblodet och
konstnärskrafvet, anfall af själskval af en
så öfvermäktig intensitet, att han därför
förr eller senare måste duka under.
Liksom mjältsjukan var ett
fäderne-arf, gå många andra för familjen
egendomliga drag igen hos denne dess
berömde ättling. En gnista från samma
gudomliga eld, vid hvilken hans
morbroders, Erik Gustaf Geijers, snillelåga
blifvit tänd, föll äfven pä systersonen.
Många af dennes medfödda gåfvor voro
sådana, som endast blifva snillen
tillmätta. Men här som så ofta har
naturen, liksom ångrande sitt eget slöseri,
tagit igen med ena handen hvad hon
skänkt med den andra. Så motverkade
en del af de typiska familjeegenskaperna,
som ärftlighetens lag nedlagt i hans
natur, de rika själsförmögenheter han
fått sig tilldelade utan lott och byte.
brukspatron samuel troili.
blyertsteckning af uno troili. Tillhör kanslirådet F. A.
Dahlgrens arfvingar.
Fysisk lättja var Troilis arfsynd.
Kroppens tröghet, som band viljan och
-hämmade handlingskraften, låg i ständig
strid med den rörliga, eldiga själen och
afgick, tyvärr, alltför ofta med seger.
En viss indolent oföretagsamhet var ej
heller främmande för den store Geijer.
Så kunde han förnöta timmar vid pianot,
under det hans historiska verk, på
hvilket hela nationen väntade, fick ligga
ofullbordadt. Och hur stor del af sitt
lif lät icke Troili, trots själfförakt och
den aldrig slumrande själf kritiken,
förrinna under overksamt slöande! Man
skulle vid ett närmare studium af hans
temperament kunna framleta mångfaldiga
drag, än för den Troiliska än för den
Geijerska släkten karaktäristiska.
Uno Troili hade sitt fädernehem på
samma »lyckliga fläck» af den
värmländska jorden, där morbrodern, Erik
Gustaf Geijer, var född, den fläck som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
