Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Fransk bildhuggarkonst i Ny Carlsbergs glyptotek. Af Sophus Michaëlis. Öfversättning från förf:s manuskript. Med 11 bilder - 4 - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
SOPHUS MICHAËLIS.
krigaremodet. staty af paul dubois.
glyptoteket ett bronsexemplar af
staty-etten »En centaur i kamp med en
björn» (1863). I sina ryttarstatyer, som
ofta ha historiska, ja, till och med
förhistoriska ämnen, har Frémiet ådagalagt
grundligt arkeologiskt och historiskt
studium samt energisk karakteristik, liksom
målaren Gérome (f. 1824) i sina små
gladiatorsbronser, hvilka äro barska,
skarpa och energiskt afslutade och
tillspetsade som själfva de treuddar, på hvilka
dessa arenans slaktoffer spetsa hvarandra.
Af dessa finnas i glyptoteket »Pollice
verso», »En gladiator» och »En retiarius.»
I Carpeaux (1827—75), som likaledes
började med att arbeta under Rude,
fick naturalismen i fransk skulptur sin
våldsammaste och obändigaste målsman.
Han är kanske den mest franske, den
mest hänsynslöse af alla Frankrikes
bildhuggare. Han respekterade ingen som
helst af de nedärfda lagarna för jämvikt
och harmoni i skulpturen. Lif, flykt,
rörelse är för honom allt, en målerisk
uttrycksfullhet, en lidelsefullt pulserande
impressionism utan gränser. Så som
»Dansen» sprudlar och hoppar i hans
berömda grupp (1869) på stora operan
i Paris har det aldrig förr eller senare
dansats i något plastiskt verk.
I glyptoteket ser man af Carpeaux
endast bronsbysten af målaren Gérome
(1871); men det är helt säkert en byst
som söker sin like i målerisk
karaktäristik; det är ett hufvud lifslefvande gjutet
i brons; man skulle kunna tro, att
bronsen vore ett organiskt ämne med ådror
och nerver; lif och blick och intelligens
äro inblåsta däri som med ett enda drag
af energi.
5-
Som vi ha sett, äro banbrytarna
endast svagt representerade. Annorlunda
blir det, när vi komma till den mästare,
som först rätt gjorde den moderna
franska skulpturskolan berömd i utlandet,
Paul Dubois (f. 1829). Kring Dubois
har hela samlingen bildat sig. På
världsutställningarna i Wien 1873 och i Paris
1878 väckte han allmänt uppseende.
Julius Lange ägnade honom flere gånger
ett berömmande omnämnande, och Carl
Jacobsen började samla på hans verk,
Nu har Ny Carlsbergs glyptotek ett
Dubois-museum, hvartill det inte ens i
Frankrike finns maken. Hans verk
finnas uppställda i en hel sal, hvars ingång
flankeras af två ryttarstatyer.
Dubois har blifvit kallad
»renässansens förnyare», skaparen af renässansens
renässans. Först vid tjugosju års ålder
fann han sitt konstnärskall; under ett
uppehåll i Italien bestämde han sin
plastiska syn; det var icke antiken som
tog hans konstnärsbegär till fånga, utan
den florentinska renässansen från Dona-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
