- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tionde årgången. 1901 /
83

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - En bankett i Qvirinalen på 1600-talet. Med anledning af en nyligen af k. biblioteket förvärfvad bild. Af C. Bildt. Med 2 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EN BANKETT I QVIRINALEN PÅ IÖOO-TALET.

83

det också kallades, naturligtvis en ren
formsak, i synnerhet ifråga om Kristina,
som sällan drack vin, men ibland hade
bruket haft sin nytta. — Vid bankettens
början höll jesuit-patern Gian Paolo
Oliva en predikan, och eft^r dess slut
bevistade påfven och drottningen hvad
man dä kallade ett musikdrama, d. v.
s. en opera, välförståendes af religiöst
innehåll.

Därefter dröjde det tretton år, innan
Kristina igen blef bjuden till middag
hos påfven. Vid hennes återkomst från
sin andra resa till Norden, på senhösten
1668, ville Alexander VII:s efterträdare
Klemens IX gifva henne ett bevis på sin
tillfredsställelse med hennes ståndaktiga
arbete för sin katolska tro och på sin
erkänsla för det hon i Hamburg firat
hans tronbestigning med den bekanta
festen. Att den slutat med blod,
lades icke drottningen till last. Klemens
IX visste för öfrigt, att Kristina ifrigt
arbetat för hans val; han hade redan vid
hennes första ankomst till Rom, då han
ännu endast var monsignor Giulio
Ros-pigliosi, stått i vänskaplig förbindelse
till henne, och nu, som påfve, hade han
till statssekreterare kardinal Azzolino.
Dessa omständigheter förklara ytterligare
hans önskan att utmärka Kristina. Han
beslöt därför att ännu en gång låta
etiketten maka åt sig och inbjöd Kristina
till en festmåltid söndagen den 9
december 1668.

Klemens IX var en sjuklig man, som
hufvudsakligen intresserade sig för
vitterhet och konst, men icke alls för mat.
Han fastade ofta, och i hvardagslag hade
han aldrig till middagen mer än tre
rätter, som tillsammans ej fingo kosta
mer än 15 bajocchi (ungefär 55 öre).
Men nu ville han slå på stort och gaf
befallning, att intet skulle sparas för att
göra banketten så lysande som möjligt.

Denna fest har för oss ett särskildt

intresse därför, att svenska statens
samlingar äga två afbildningar af densamma.
Kungl. Biblioteket har nyligen förvärfvat
en akvarell, 25 x 38 cm, på baksidan
signerad: Sevin f. 1668, och enligt en
påteckning föreställande: Le Festin que
Clement IX fist a la Reyne de Snede,
a Monte Cavallo lan i66j. (Årtalet är
felskrifning för 1668.) Och i
Nationalmuseum, i Tessinska samlingen, finnés
ett häfte om 30 blad, hvilket, enligt en
anteckning af C. G. Tessin, hemförts från
Italien af hans fader, och hvars första
blad är en pennteckning, 14 x 24 cm,
så fullständigt öfverensstämmande med
den nyssnämda akvarellen, att den
tämligen säkert kan antagas vara af
samma hand.

I arkiven i Paris, Florens och Neapel1
har jag återfunnit några berättelser om
den viktiga händelsen. Den
omständligaste är ett bref till franske
utrikesministern de Lionne från hans gudson,
abbé Augustin Servien, en son till den
berömde diplomaten Abel de Servien.
Den unge abbén var anställd vid franska
beskickningen i Rom, men var på
samma gång kammarherre, cameriere segreto
straordinario, hos påfven. I denna
egenskap hade han, jämte sina elfva
kamrater — nu uppgår antalet till flera hundra
— passat upp vid bordet, och han hade
därför fått i uppdrag af sin chef chargé
d’affaires’n monsignor de Bourlemont,
hvilken ej var närvarande, att berätta
hvad han sett. Den franske
ambassadören hertig de Chaulnes var för
tillfället ej i Rom.

Dagen före middagen, lördagen den

1 Paris. Arch. Affaires Etrang. Corresp.
Rome, vol. 194. f. 222. Servien t. Lionne, Rom
10 dec. 1668. — Florens. Arch. di Stato. Filza
Medic. 3391. Ambassadören Bichi t. Cav. F.
Panciatici, Rom 25 dec. 1668. — Neapel, Arch.
di Stato. Carte Farnes. 914. Fra Basilio t.
hertigen af Parma, Rom 12 dec. 1668.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1901/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free