- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tionde årgången. 1901 /
87

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Minnen af Ernst Ahlgren. Af Ola Hansson. Med 3 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÖRBY.

MINNEN AF ERNST AHLGREN.

Af OLA HANSSON.

Med 3 bilder.

NÄR Ernst Ahlgren dog,
offentliggjorde några af hennes kolleger
i tidningar och kalendrar utdrag
ur bref, som hon skrifvit till dem. Jag
var den gången icke med. Hennes
korrespondens med mig innehöll emellertid
ganska mycket, som var af intresse såväl
för kännedomen om brefskrifvarinnans
personlighet som ock till belysning af
dagens litterära slitningar. Då jag nu,
efter så många år, framlägger dessa
utdrag ur hennes bref, sker det emedan i
dem åttio-talets litterära fysionomi i
Sverige tyckes mig framträda med en
tydlighet, som tidsafståndet bara skärpt.

Jag hade liksom de flesta där hemma
läst en hel del af Ernst Ahlgren utan
att veta, att det var en dam som dolde
sig bakom den manliga signaturen, och
beundrade talangen, långt innan jag lärde

känna, hvem dess bärare var. En af
de första essayer jag skref var ju också
den öfver Ernst Ahlgren. Jag hade
sändt henne uppsatsen, — antagligen i
korrekturarken af mina »Literära
silhouetter»; ty hennes första bref till mig
utgör svar å denna försändelse och är
dateradt Hörby den 25. 9. 1885. Det
lydde:

»Att icke tacka kunde misstydas,
och att tacka gör mig förlägen. Ty Ert
språk är smidigt, och mitt är kärft; jag
känner det allramest nu, då jag skall
taga till orda så strax efter Er.

Jag skrifver fåordigt, emedan jag
har mycket jag ville säga, — allt för
mycket!

Det är icke heller för erkännandet
jag tackar (fast jag värderar det högt);
det är för uppfattningen. Om jag hört

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:55:17 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1901/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free