Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Elof Tegnér. * 30 juni 1844 — † 26 februari 1900. Af Edvard Lidforss. Med 4 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
EDVARD LIDFORSS.
sätter under hela sitt lif; men ju tidigare
dessa studier kunna undanstökas, hvilkas
halt och omfång pröfvas genom examina,
desto lyckligare är det. Aldrig tycker
man sig vara en dråpligare karl än den
dag man blifvit student och den närmast
därpå följande tiden; man är i lifvets vår,
då ännu allt leker för en, och
vetenskapen är en ungmö, som man ingenting
har emot att dansa några hvarf med,
för att kanske i en framtid få henne på
allvar kär och till ledsagarinna genom
lifvet; men hon som andra flickor tycker
ej om rädda gossar, utaniar tagas med
hurtigt mod och i rätt tid, ty annars händer
det, att ungersvennen får ögonen öppna
för, att hon dock ej är en sådan där liten
flicksnärta, som han först trodde, utan en
hög gudinna, och han varder på samma
gång varse sin egen litenhet och känner
sig icke ens värdig att upplösa hennes
skoband, och — med examen blir han
då sent färdig eller aldrig. En sådan
hög syn på vetenskapen hade nog äfven
Tegnér, ty han ägnade henne förvisso
alltid sin varma dyrkan; men när han
fick den, kunde den på honom ej längre
verka hämmande eller deprimerande, utan
endast upplyftande.
De på promotionen närmast följande
åtta åren stannade Tegnér i Lund, där
hans unga förmåga redan tidigt anlitades
för att tillsammans med Martin Weibull
författa andra delen af Limds
universitets historia 1668—1868; han
tjänstgjorde dessutom som amanuens, dels e. o.
dels ordinarie, vid det historiska muséet,
vid mynt- och medaljkabinettet, vid
räntekammaren och kansliet samt vid
universitetsbiblioteket. Dessa befattningar voro
visserligen icke hvar för sig viktigare än
dylika tjänster gemenligen bruka vara,
men de torde dock hafva haft någon
betydelse för hans utveckling genom att
föra honom in på det praktiska och låta
honom få en inblick i ett och annat, som
längre fram kunde blifva honom till någon
nytta. Så att alldeles bortkastade voro
nog icke dessa åren, äfven om man icke
strax såg någon direkt frukt af dem för
hans älsklingsämnen, den politiska
historien samt litteratur- och konsthistorien.
Icke heller togs hans tid så strängt i
anspråk, att ej mycket däraf kunde ägnas
åt studier; ja, på sommaren 1868 kunde
han till och med få tjänstledighet för att
med tillhjälp af ett v. Reiserskt
resestipendium företaga sin första utländska resa.
Resan vardt långvarig och sträckte
sig till hela västra delen af vår kontinent:
Tyskland, Schweiz, Österrike, Italien.
Spanien, Frankrike och Belgien. Mången
får såsom ett varaktigt glädjeämne
bevara minnet af att eji gång i sitt lif ha
företagit en sådan resa, men för Tegnér
vardt denna uppslaget till en mängd
senare. Han företog nämligen 1874—75
ånyo en långtur till Tyskland, Frankrike
och England; det af honom så högt
älskade Italien, hvars språk låg på hans
läppar ännu i lifvets sista halft
medvetslösa stunder, återsåg han ännu icke
mindre än fyra gånger, åren 1887, 1888,
1889—90 och 1891, hvarförutom han
gjorde kortare resor till Finland 1871,
1881 och 1887, till Ryssland 1871 samt
till Slesvig (efter uppdrag af Kongl.
Biblioteket) 1871 och 1872. Så vardt han
en af vårt lands mest bereste män, om
hvilken det verkligen kunde sägas, att
många människors hem han besett och
känt deras kynne.
Nu kan man resa på många sätt,
och att resa på det rätta är icke allom
gifvet; men Tegnér besatt denna gåfva
i eminent grad: han hade ett vaket öga,
en klar blick och en liflig uppfattning
af hvad han såg, och han gick dessutom
väl förberedd till sina resor, liksom för
öfrigt till allt hvad han företog sig.
Därtill kom den goda sed han hade och som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
