Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Om asketismen inom den helleniska världsåskådningen. Af Anna M. Roos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM ASKETISMEN INOM DEN HELLENISKA VÄRLDSÅSKÅDNINGEN.
63
bättre, huru svag människans vilja var,
huru starka de frestelser, som drogo
sinnet bort ifrån den vises lugn, ifrån den
gode medborgarens jämna arbete. Och
nu framstod med aldrig förr anad
styrka det, som man hört alltifrån de
äldste filosofernas dagar och som
skarpast formulerats af Platon: kroppen är
fienden, som drager själen ifrån höga
mål, i materien sitter det onda; ju mera
vi kunna lösgöra vår själ från kroppens
begär, dess starkare och visare skola vi
blifva. Och så vardt den ifrigt predikad
den askesis ( = öfning) »utan hvilken»,
säger Plutarkos, »ingen dygd är
möjlig». Plutarkos själf rekommenderar, för
att vinna detta herravälde öfver sin lägre
natur, som redan för Platon var den
vises främsta mål, vissa särskilda öfningar:
såsom att, då man är mycket hungrig,
stiga upp och lämna en god måltid, att
gifva sig själf det löftet att under ett
års tid afhålla sig från alla slag af
njutningar o. s. v.
Om redan hos den senare stoicismen
och platonismen denna asketiska
riktning var starkt framträdande, så nådde
den sin kulmen hos nypytagoréer och
nyplatoniker. Dessa utbildade ytterligare
läran om den olycksdigra dragningskraft
materien utöfvade på själarna; de lärde,
att världen blifvit till genom synd,
genom att själarna af brottslig lusta
dragits ned i den ännu formlösa materien;
de framhöllo såsom det enda viktiga
målet för människans sträfvanden att
frigöra sig från sinnligheten, att genom
den inre åskådningen af det gudomliga
höja sig ur materien. I konsekvens
härmed predikade de ett fullständigt
munk-lif med iakttagande af kyskhet, tystnad
och stränga späkningar. Proklos lärde
i Atén, Plotinos i Rom, att vägen till
utveckling går geriom en sträng
afhåll-samhet från alla slags njutningar. Ty
äfven till Rom hade vid denna tid pes-
simismen hunnit: äfven där var friheten
borta, kraften förödd och de forna enkla
sederna en saga blott.
För den som är intagen af den så
vanliga föreställningen, att det är
kristendomen som i Västerlandet introducerat
asketismen, skall det kanske förefalla
troligt, att den helleniska nyplatonismen
vore af kristendomen påverkad. En
hänvisning till de ofvan citerade
yttran-denna ur Platons »Phaidon» kunde vara
tillräcklig som svar härpå; det är
nämligen lätt att se, att neoplatonismens satser
endast äro utvecklingar af dessa. Ett
annat svar, som också i och för sig vore
tillfyllestgörande, vore en påminnelse om
huru djupt neoplatonismens stiftare
föraktade den kristna religionen och funno
dess lära tarfligt enkel och osystematisk,
dess anhängare barbariskt okunniga. Det
var först senare, då kyrkans dogmsystem
utbildades, som nyplatonikerna fingo mera
aktning för kristendomen. Bäst belyses
likväl frågan, om det var kristendomen
som införde asketismen i hedendomen
eller tvärtom, genom studium af den
alexandrinske juden Philons system. Denne,
»den judiske Platon», som var
hellenernas lärjunge och som utöfvade ett starkt
inflytande på de äldsta kyrkofäderna,
som fann att »Moses har förstått, att
det måste gifvas en tvåfaldig orsak
till världen: det oändliga förnuftet och
den själlösa materien», och som ansåg
sig bygga på sitt folks heliga skrifter,
när han förklarade, att »Gud skapade
före den sinnliga världen den
öfversinliga, före individerna deras begrepp,
därför ock fore den jordiska människan
idealmänniskan, hvilken är identisk med
visheten och med Logos», var i själfva
verket så helt och hållet påverkad af
Platon och af pytagorismen, att det hos
honom knappast annat än i vissa uttryck
fanns något kvar af ebreisk uppfattning.
Han kallar, i likhet med Platon, stjär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
