- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tionde årgången. 1901 /
170

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Ragusa. Af Alfred Jensen. Med 6 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

192 AI.FRED JENSEN.

kustremsan slingra sig uppför de höga
bergväggarna, är man inom två timmar
i Hertsegovinas ödsliga, skrofliga
fjällnatur, där boran (Dalmatiens fruktade
nordvind) förhärjar den förkrympta
växtligheten och där snön i klyftorna långt
fram på sommaren erinrar om vinterns
gruflighet. Under det att Ragusa om
vintern har en medeltemperatur af + 9
Cels., alltså snarare varmare än Nizzas,
har det ofvanför Bocche di Cattaro
liggande Montenegro lika många grader
kallt i sina steniga dalar. På mindre än
en timme kan man i Ragusas omnejd
passera en växtgeografisk skala från
Afrika till Sulitelma, från strandens
palmer till fjällets barrträd, från rosmarin
och kapris till de högländska hedarnas
ljung och ginst.

Ragusas klimat, som redan
vederbörligt uppmärksammats af kurgäster,
betingas af dess ovanligt gynnsamma
läge. Den fem hundra meter höga,
branta bergskammen skyddar mot
nordanvinden, som på hafvet endast verkar
såsom häftiga stötvindar med små, skarpt
krusade vågor, hvilka genom ett slags
reflexrörelse tyckas löpa mot stranden.
Adrias fruktansvärda bora-stormar i norra
och mellersta Dalmatien hinna ej fram
till Ragusa, och deras obehagliga
grannskap röjer sig endast genom den någon
enstaka gång inemot noll sjunkande
temperaturen.

Hafvet — ursprunget till Ragusas
forna makt och berömmelse -—■ är ock
den outtömliga värmekällan. Om
sommaren svalkar den västliga maëstralen
mot middagens solglöd, men om vintern
bringas värme med den ihållande siroccon,
den ljumma sunnanvinden. Kommande
från Afrikas heta nejder, hinner den
torra stormvinden under sin framfart öfver
Medelhafvet uppsuga mycken fuktighet,
som vanligen upplöser sig i ymnig
nederbörd, i längden rätt oangenäm för

infödingarnas soliga lynne; men därmed
följer ock värmen, »il padre dei poveri»,
de fattiges far, som gör det dyra och
knappa bränslet öfverflödigt. Vanligtvis
är det också endast siroccons
efterdyningar som hinna fram till Dalmatiens
skär, men dessa långsamt rullande och
högt skummande vågor kunna vara af
ansenliga dimensioner och erbjuda ett
skådespel, som man aldrig tröttnar på.
Stränderna kantas af breda, hvita band,
och vid hvarje udde eller klippspets
spelar då oafbrutet en kaskad, som i
solreflexen återspeglar regnbågens
färgskiftningar.

Ett år vid detta haf är flere års hälsa
och ett lifslångt minne af en ogrumlad
lycka. Vi vaggades till sömns af detta
melodiska sorl, som brusar i hafsgrottan
under den klippgrund, hvarpå huset var
byggdt; man vaknade uthvilacl och glacl
vid samma musik. Men sömnen har
ibland svårt att inställa sig. När solen
blodröd gått ner bakom Ragusas hvita
fästningshalfö och när månskenet eller
stjärneglittret dallrat öfver det jämna
hafvet, var det hårdt att nödgas lämna
den svala terrassen, hvars vinrankor om
dagen gett skugga mot solen. Allt
svartare höjer sig Bergattos mörka bergvägg,
och Fort Impérial, som marskalk
Mar-mont lät bygga där uppe till erinran
om den franska våldgästningen,
försvinner i nattens skuggor. Men
himlahvalfvet glimmar och gnistrar af stjärnor, och
Vintergatan spänner sitt breda bälte
däröfver; ljuset från en liten fvrbåk visar
dalmatinska, italienska och albanesiska
skutor vägen in till Ragusas lilla hamn,
och rörliga bloss på vattnet röja hafvets
arbetare, stadda på fiskafänge.

Redan resan och ankomsten till Ragusa
måste försätta en icke alldeles blaserad
eller känslolös turist i en poetisk stämning,
som knappt kan fattas i norden. Sedan
ångbåten från Triest eller Fiume lämnat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1901/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free