Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Ragusa. Af Alfred Jensen. Med 6 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
AI.FRED JENSEN.
tare gapa på de urblekta
freskomålningarna i ett galleri med obegripliga ämnen
ur den grekiska mytologien . . .
Men Omblas största under är den
lilla, men breda, kalla och klara
Ombla-floden själf, som direkt springer fram
vid foten af en 400 meter hög bergvägg,
stupande brant ned från Hertsegovina,
-och som med sin stora naturkraft drifver
■ett af Dalmatiens största kvarnverk. Man
förmodar, att Ombla är samma flod, som
nedanför staden Trebinje försvinner i
Hertsegovinas sumpiga högslätt — ett
fenomen ej ovanligt i karstregionerna.
Ombla förser hela Ragusa med ostron;
■då tjoget kostar endast 30 kreuzer (45
öre) och det goda dalmatinska rödvinet
fås för 16 kreuzer (25 ore) litern, kan
man lite emellanåt bestå sig nöjet af
en ostronfrukost med vin.
Återvägen till staden taga vi på en
af halfön Lapads af oliver och pinjer
skuggade gångstigar vid foten af det
skogkrönta berget Petka. Det är ett
klassiskt landskap,’ där naturens skönhet
får den rätta stämningen genom flere
minnesmärken af den ragusanska
storhetstiden. Den lilla kyrkan Madonna
delle Grazie är full af små votivtaflor
och skenbart värdelösa föremål, som off-
rats åt den heliga jungfrun af
ragusanska sjömän till tack för att de lyckligt
undsluppit Adrias stormar eller
hemkommit från en resa öfver Atlanten. Och
vid foten af mäktiga, grönsvarta
cypresser på den undangömda kyrkogården
San Michele bevara breda, platta
stenhällar namnen på Ragusas berömda
patricier — blott namnen äro kvar, ty de
allra flesta af de gamla adelsätterna
hafva utdött — delvis genom frivilligt
celibat. Här har målaren Schindler fått
motivet till sitt elegiska landskap »Pax».
Ja, där är verkligen frid. Republiken
Ragusa står aldrig mer upp till nytt lif,
och må då de döda begrafva sina döda i
Skrifter förmultna, och färger
förblekna. Äfven minnen kunna blekna
bort. Men det finnes en löndörr till
minnets kammare, och den kan öppnas
med fantasiens nyckel. Vi höra hafvets
melodier, vi känna doften af Lacromas
örter och träd, vi se de blåskimrande
öarnas odysseiska kuster, vi läsa ett
bortglömdt blad i den europeiska
kulturhistorien. Vi berusa oss af vin och
kärlek och poesi och natur. Så framträder
Ragusa i sin hvita, soliga glans, och vi
veta att vi fått tillbringa ett år i södern,
värdt att lefva och värdt att minnas.
PERASTO I BOCCHE DI CATTARO.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
