Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Om kroppslig uppfostran. Af K. A. Knudsen. Auktoriserad öfversättning från danska för »Ord och Bild» - Gymnastik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KROPPSLIG UPPFOSTRAN.
195
ångpannan, men icke sörjer för nödigt
drag i skorstenen. Kolen utveckla då
ingen kraft att hålla maskinen i gång.
Så förhåller det sig ock med kroppens
maskineri. Äfven det fordrar drag för
att kunna fungera, nämligen det drag
som kallas andning. Och hvar och en
vet, att det icke finnes något annat
naturligt medel att framkalla en kraftig
in-och utandning än just rörelse.
D:r Lagrange, en fransk läkare, som
med stort intresse och fackkunskap
särskildt gjort den fysiska utvecklingen till
föremål för sina studier, säger i sitt
arbete, L’hygiène de texercice chez les
en-fants: »Om man undersöker ett barn,
som för ett stillasittande lif — och i vår
tid saknas tyvärr icke tillfälle till att
göra sådana undersökningar — skall
man häpna öfver att se, hurusom det
icke finnes en enda del af organismen,
icke en enda lifsyttring, som icke har
tagit skada af bristen på rörelse.
Barnet får ett egendomligt utseende, som
kan kännetecknas med ett enda ord:
det är »sjukligt». Det påminner i
hållning och väsen om en planta, som icke
längre växer frodig, utan hänger med
bladen och vissnar i brist på luft och
sol. Musklerna förlora sin kraft; ryggen
blir kutig, emedan dess muskler icke
längre förmå att hålla ryggradspelaren
upprätt, skuldrorna falla fram; de
muskler, som reglera andningen, sakna styrka
att lyfta refbenen med tillräcklig kraft,
och därför blir bröstet platt. Men det
är icke blott muskelarbetet utan äfven
all annan lifsverksamhet som lider.
Matsmältningen blir trög; aptiten minskas;
blodomloppet blir långsammare; hjärtats
kraft nedsättes, andningen blir svagare
och kortare och fyller icke lungorna;
nerverna försvagas; barnet förlorar sin
viljekraft; det får afsmak för rörelse och
har i det hela svårt att besluta sig för
att företaga något, som är förenadt med
kroppslig ansträngning. Ju mindre
lusten blir att röra sig, desto större blir
hågen för stillasittande sysselsättningar.
Romanläsning blir nu en passion •, den
ena boken slukas efter den andra, eller
också tillbringas halfva dagen med t. ex.
att rita och måla. Föräldrarna, som
alltid äro färdiga att hoppas något stort
af sina barn, mena, att det är estetiska
intressen eller konstnärsanlag, som nu
börja visa sig, och så är alltsammans
oftast blott undanflykter och svepskäl
för att få sitta i fred och slippa från
allt, som kan få namn af ansträngning.
I samma mån, som viljan förlorar i kraft,
tilltager känsligheten och fantasien
uppjagas, såsom förhållandet är med alla
nervösa. Och nu äro farorna för
barnets moraliska hälsa lika stora som för
dess kroppsliga. En belgisk författare’
säger med rätta: »Om ditt barn skyr
leken, så söka lasterna i stället upp det».
Det bästa, för att ej säga det enda
botemedlet mot dessa yttringar af
slapphet, är kraftig rörelse. Om ett sådant
»sjukligt» barn finge tillfälle att några
timmar dagligen rasa ut och tumla om
i liflig lek — icke blott gå och
spatsera —, skulle dess organ under loppet af
några veckor återfå sin normala
verksamhetsförmåga, nervsystemet sin jämnvikt
och barnets karaktär förändras». Så långt
den franske människovännen och läkaren.
Under det att skolan har en mängd
ämnen för att tillgodose den andliga
utvecklingen, har den hittills blott haft
ett enda för den kroppsliga uppfostran,
nämligen gymnastik. I senare tider
hafva dock ett par andra ämnen
tillkommit, nämligen friluftslekar (särskildt
bollspel) och slöjd. Vi skola här
sysselsätta oss med de två första.
GYMNASTIK.
Såsom nämndt är, tager det fysiska
lifvet sig uttryck i rörelse, liksom ock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
