Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Älfdalens porfyrindustri. Af Fredr. Svenonius. Med 6 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
FREDR. SVENONIUS.
togs verket af brukspatron Gottfr. Berg,
som en tid gjorde kraftiga
bemödanden att bringa dess alster ut i
världsmarknaden, men slutligen öfvergick det
hela i Kopparbergs bergslags m fl.
trävarubolags ägo. Verket såsom
porfyr-sliperi upphörde naturligtvis i och med
trävarubolagens inköp däraf, och den del
af materielen, som ansågs duglig, fördes
till Bäcka bruk i Orsa socken, där
ingeniören J. A. Melkersson under några
år icke utan framgång, ehuru under kamp
med tunga kommunikationer o. a.
svårigheter, bedref porfyrsliperi. Melkersson
införde eller konstruerade åtskilliga
tidsenliga maskiner och erhöll välfärtjänt
pris för sina arbeten vid
världsutställ-gen i Chicago. Slutligen bildades 1900
ett nytt bolag för tillgodogörande af
de rika tillgångarna, och vi må väl
hoppas, att det är detta nya bolag
(Aktiebolaget Älfdalens porfyrverk), som skall
göra t!
Råämne saknas för visso icke. Bilden
å sid. 210 visar det väldiga Blyberget, i
hvilket den utomordentligt sköna
mörkbruna porfyren brytes. Det nuvarande
brottet sid. 211 ses på den föregående
bilden (sid. 210) såsom en helt liten naken
brant högst uppe på berget till höger. I
förhållande till hela berget, som anses
väsentligen utgöras af samma slag, är
det ju en rent försvinnande liten
bråkdel! Man uppskattar ytvidden i
dagen af detta fält till icke mindre än 21
hektar (mer än 40 tunnland) och
medelhöjden öfver den omgifvande marken till
ungefär 60 meter. Häraf beräknas nu
lätteligen kubikmassan ofvan jord till 12
millioner kubikmeter, hvaraf man tror,
att minst en fjärdedel eller 3 mill.
kubikmeter skall blifva nyttig produkt.
Dessutom uppgifves den krossade skrotstenen
röna god efterfrågan för vissa keramiska
industrigrenar. Man lärer hafva för afsikt
att bedrifva brytningen med hänsyn både
till förädling vid egna verk och till
försäljning af råporfyr till andra in- och
utländska förädlingsverk, särskildt till
länder, där höga tullar försvåra införseln
af förädlade stenprodukter. I tekniskt
hänseende har det här, såsom vid alla
ädlare stenbrott, räknats som en
mycket stor svårighet att erhålla tillräckligt
stora och felfria block. Då sådana
erfordrats, har man nästan alltid varit tvungen
att med större eller mindre svårighet
uppsöka lösa flyttblock eller »jordste
nar». Man synes dock nu hafva
kommit ganska långt i lösningen af denna
uppgift genom införandet af en alldeles
ny brytningsmetod. Denna går ut på
att minska sidospänningen i berget
därigenom, att, förrän en »pall» angripes,
dess båda flyglar frigöras, hvarigenom
»pallen» erhåller tre fria sidor. På detta
sätt och med ytterst försiktig sprängning
har man kunnat uttaga direkt ur berget
block af ända till 7 kubikmeters storlek.
Vi vilja ej trötta läsaren med flera
detaljer rörande denna intressanta
industri, om hvars storartade utveckling
redan 1700-talets fosterlandsvänner drömde.
Vi vilja blott tillägga, att de
omständigheter, som sedan dess tillkommit —
främst den nu fullbordade järnvägen,
därnäst teknikens utveckling till förmåga af
större massproduktion — verkligen
synas berättiga till den förhoppningen, att
en ny, lyckligare dag snart skall gry
för Älfdalsporfyren, denna ädla
prydnadssten, åt hvilken en framstående
utländsk fackman* skänkt det mycket
betecknande och fullt berättigade
hedersnamnet i>de svenska stenarternas konung».
* Ungerske statsgeologen d:r Frans
Scha-farzik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
