Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Något om Anton Mor och gamla porträtt. Af Georg Göthe. Med 7 bilder - Utställningen af franska gravyrer i konstnärshuset. Af Carl G. Laurin. Med 2 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGOT OM ANTON MOR OGH GAMLA PORTRÄTT.
235
Vi äro måna om att tillämpa denna
miljö-lära på alla områden. Till exempel
inom den dramatiska konsten, på scenen.
Vi äro riktigt ängsliga att icke få den
sceniska apparaten tillräckligt fyllig och
tidstrogen. Hvarje mönster i
möblemanget skall vara stiltroget, hvarje knapp
i kostymen skall sitta på sin rätta plats.
Och med otroliga ansträngningar och
kostnader uppnå vi ändå så litet resultat. En
ensam god skådespelare i ohistorisk kostym,
som tolkar dikten mänskligt sant och
griper sin ingifvelse djupt i sin egen
moderna barm, förklarar oss bättre dramats
människor och skaldens mening än all
dyrbar och historiskt trogen apparat i världen.
Likaså finnes det i nutiden målare, som
välja stora ämnen ur förgången tid och
icke kunna vara nog samvetsgranna i
studiet af tids- och lokalfärgen, och ändå, i
grund och botten, ha så litet att säga oss,
förmå så litet att låta de stora ämnena
gripa oss -— emedan de försumma att i
samma grad lyss till den stämma i deras
egen inre värld, som ensam kunde ge dem
klaven till en djupt mänsklig skildring.
Ju ytligare jag ser världen, dess
brokigare, obegripligare, mera främmande
intryck gör den på mig. Reser jag i ’ett
vildt främmande land, så gör det nya jag
ser blott ett sällsamt främmande intryck
på mig, ända tills jag genom en närmare
kännedom af förhållandena och, framför
allt, personerna kommer att känna igen mig,
d. v. s. igenkänna det gemensamma under
de växlande formerna, människan i skif-
tande individualiteter under raceolikheterna.
En kines, en japan, en indier i deras
sällsamma, för mig nya skepnader och
dräkter, i deras egenartade omgifning af natur,
sedvanor och alla yttre lifsvillkor äro för
mig, hur pittoreskt intressanta de än må
vara, vildt främmande varelser. Men gör
deras personliga bekantskap, läs deras
religiösa urkunder, deras dikter, dramer
och noveller, äfven af mycket gammalt
datum, och man känner sig mer eller
mindre hemmastadd bland likar.
Eller vårt illustrationsväsende! Vår
tid är illustrationens gyllene tid. Vi
afbilda, och däri göra vi rätt, helst i
ögonblicksfotografier scener från allehanda
länder, folk och landskap och illustrera våra
tidskrifter, resebeskrifningar och historiska
läroböcker med fotografiskt trogna
återgif-ningar af allehanda kostymer, vapen och
redskap, som utan tvifvel vidga vår
kunskap om främmande folk och förgångna
tider; och ändå nå vi ofta blott till att
skärpa det främmande intrycket af deras
lif, emedan vi då blott röra oss på dess
skiftande yta. Nej, tag då endast några
verkligt goda originalporträtt af en
mästarhand, sådana som till exempel just Anton
Mors, och de skola förefalla oss mera
mänskligt förtrogna, mera bekanta, ja rentaf
»moderna» än i dag, därför att de i sin
trogna spegel låta oss bättre ana de
tankar, de känslor, det viljelif, det
grundtemperament, den karaktär, som än i dag
som för sekler sedan göra människan till
människa.
UTSTÄLLNINGEN AF FRANSKA GRAVYRER I
KONSTNÄRSHUSET.
Av CARL G. LAURIN.
Med 2 bilder.
DET tyckes ej endast vara fransmännen
som ha den ovanan att generalisera
litet för hänsynslöst. Man har haft tillfälle
att höra åtskilliga svenskar, som fått se
den lilla ypperliga utställningen af
franska gravyrer i Konstnärshuset, säga: »Jaså,
det är så som fransk konst ser ut nu för
tiden», men denna fruktan är obefogad;
fransk konst ser i allmänhet ej ut på det
sättet. Dels är det i Frankrike på samma
sätt som här i Sverige att en hel del dålig
konst finnes i öfverflöd, åtnjuter i flera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
