Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Utställningen af franska gravyrer i konstnärshuset. Af Carl G. Laurin. Med 2 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
CARL G. LAURIN.
BESÖKET HOS TANTEN. ETSNING AF LOUIS LEGRAND.
kretsar ett godt anseende och betalas
därefter, dels finnes det utom Rodins
skulpturer, Raffaëllis och Legrands etsningar
lyckligtvis mycken annan och olikartad
konst i detta Frankrike, där skönhetsdyrkan
och intensivt allvarligt arbete i konstens
tjänst alltid trifs så väl. De prof på
moderna etsningar och litografier, som funnos
på utställningen, utgöra dock bland det
bästa, som för tillfället göres på vår
ofullkomliga planet, och de äro tillräckligt vackra
och karaktärsfulla för att förtjäna närmare
skärskådas. — Först några korta ord om
tekniken, som gett anledning till så mycket
tal. Så godt först som sist förtjänar det
fastslås, att det på sista tiden drifvits en
del afguderi med etsningen som sådan.
Allt krafsande på en kopparplåt
blir ingalunda konst, ty visserligen
ger kopparen en märklig must och
kraft åt aftrycket, men
hufvudsaken blir alltid hvem som håller i
etsnålen. En etsning kan således
bli och blir oftast lika värdelös
ur konstnärlig synpunkt som de
flesta statyer af marmor eller
medaljer af guld. Ett godt material
är en bra sak, men en god
konstnär är en nödvändig sak, 0111 konst
skall frambringas. Om Louis
Le-grand använder en med fotogravyr
kombinerad etsning, ligger häri
intet ondt. Hvad åter priserna
beträffar veta ju alla, att det är en
sak, som beror på tillgång och
efterfrågan. Zorns förträffliga
etsning »Cigarrettrökerskan» köpes
för ett par kronor, under det att
etsningar med en liten upplaga
betinga •— ofta oberoende af det
konstnärliga värdet — tio, ja
hundra gånger så mycket. Legrand
tyckes begränsa sina upplagor till
100, 50 eller 25 exemplar och
måste därför på dessa få aftryck
söka vinna sin välförtjänta lön.
Häri ligger ingen humbug.
Louis Legrand är en
trettiosexårig parisare, som visserligen är
född i Bourgogne, men som
under en långvarig vistelse i
världsstaden lyckats finna konstnärliga
uttryck för mycket, som man under
de sista femton åren älskat och
afskytt i Montmartres backar och
på Boulevards St. Michels träkübb. Hans
konst har smak af den plats där den uppstått.
I slutet af 1880-talet och under förra delen
af 90-talet var Legrand en af de mest
konstnärliga medarbetarna i Le Courrier
Fran-gais. Hans djärfva teckningar voro af den
art att han dels fick en tids fängelse, dels
erhöll det af präster, lärare och konstnärer
eftersträfvade violetta ordensbandet les
pal-mes académiques. Den franska staten
liknade i detta fall den förståndige fader, som
då hans son olofvandes gått ut på isen,
men där lyckats draga upp en kamrat ur
en vak, först gaf honom ett kok stryk och
sedan ett par nya skidor. — Det var
under den hänsynslösa, starkt erotiska
tidningens glansdagar, som Legrands klara,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
