- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tionde årgången. 1901 /
254

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Boerpolitik. Af John af Klercker. Med 6 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

254

JOHN AF KLERCKER.

i Europa. Med efterträdaren F. W.
Reitz, hvilken redan förut såsom
Oranje-statens president gjort Kruger sig
bevågen genom att uppgifva Jan Brands
visa neutralitetsståndpunkt och ingå på
en offensivallians, fick ett nytt element
— den aggressivt engelsk-fientliga
vänstern inom Afrikanderförbundet —
Trans-vaalstatens rikskanslärsämbete i sitt våld.
Redan förut hade en man af samma
kynne, blott yngre och ärelystnare, T. M.
Steijn, satts till ledare af systerstatens
öden, och med denna fördelning af
chefsposterna var det blott en tidsfråga, när den

länge förberedda minan skulle springa.

*



Under hela nittiotalet fortsatte
Kru-gerväldet oförtrutet att »bygga
fördämningarna högre», och det ådrog sig
därigenom den säkra utsikten att, när de
en gång skulle komma att genombrytas,
själft bortsopas af stormfloden.

Genom att brutalt slå döförat till för
de politiskt mera mogna engelsk-talande
uitlanders moderata böner om reformer
i förvaltningen och genom att ignorera
sina egna kommissioners förslag i detta
afseende dref Kruger dessa element till
slut till den enda utväg, som nu stod
dem öppen, den att vända sig till
England med begäran om föreställningar hos
Pretoriaregeringen rörande sådana
punkter, där våldförande af konventionen
förelåg. Han dref dem äfven till det
abortiva försöket att taga saken i egen
hand, och han erhöll därigenom en
förevändning att öppet prononcera sina
aggressiva tendenser, dem han nu med
hjälp af de för guldmiljonerna köpbara
europeiska vapnen, legohjälptrupperna
och prässopinionerna lättare trodde sig
kunna realisera.

Den under Cecil Rhodes’
förbundsministär från Kapkolonien hotande faran
af en gemensam aktion af engelska och

kapholländska afrikander mot England,
med syftemål att bilda ett
kolonialstatsförbund, där de båda förhärskande
raserna skulle vara likställda, afvärjde Kruger
med ett halsstarrigt »non possumus» och
med en fientlig hållning mot hvarje
fredlig uppgörelse. Ty att Kruger med sitt
uppträdande närmast före
Johannesburgrevolutionen och Jamesonridten verkligen
afsåg att framkalla en kris, därom lämna
hans yttranden, hans arroganta
behandling af uitlanders och hans ostentativa
ignorerande af stormtecknen intet tvifvel.
På hösten 1895 hade till och med hans
förut trogna anhängare i Kapkolonien
blifvit betänksamma öfver åtgärden att
försöka tvinga importen till Johannesburg
att betala de häpnadsväckande
fraktpriserna på hans egen järnväg, genom att
förbjuda införsel per oxvagn öfver
Vaal-flodens vad. Strax därefter blef hans svar
på underrättelsen om den växande oron i
Johannesburg endast: »Låt sköldpaddan
bara först sticka fram hufvudet, så skola
vi nog veta hvad som är att göra.» Så
talar sannerligen icke en statsman, som
vill en lösning i godo.

I april samma år hade hans
anhängare Otto vid behandling af uitlanders
masspetition i Volksraadet yttrat: »Slå
bara till, om ni vill strida. Jag upprepar
det, slå till och låt oss utkämpa saken.
Jag är beredd att slåss med er, och jag
tror, att hvarje borgare i republiken är med
mig- Jag påstår att alla, som
undertecknat petitionen, äro upprorsmakare».

Hvar Kruger då sökte sitt stöd,
framgår af hans yttrande strax förut, när den
eftergifne och allt annat än aggressive
Lörd Ripon var kolonialsekreterare i
England: »Vi måste söka främja
fäderneslandets intressen, om vi också ej ha
andra hjälpmedel än ett barns, såsom ju
vårt land anses vara. Detta barn
förtrampas nu af en stormakt, och den
naturliga följden är, att det söker beskydd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1901/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free