Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Sönderjyllands betydelse för den danska kulturen. Af Georg Brandes. Öfversättning från förf:s manuskript af G. M. Med 6 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 6
GEORG BRANDES.
CHRISTOFFER ECKERSBERG.
stor synd på den tiden! Vid Carstens’
död skref Zoëga om och om igen: »Jag
upprepar, att Köpenhamn icke kan göra
anspråk på att vara konstbeskyddare, så
länge man icke gjort något för att
tillförsäkra nationen dessa värdefulla
kvar-låtenskaper efter ett oomtvistadt
konst-xiärsgeni, som var danskt». Han
framhäfver, att så länge han varit i Rom
— en half människoålder —- har det
icke funnits någon konstnär, som kunnat
komponera såsom Carstens. Han förmår
också fru Friederike Bruun att skrifva
hem, för att rädda dessa konstskatter åt
Danmark. Hon skrifver: »Skulle
Danmark verkligen fullständigt kunna afsäga
sig Carstens, såväl i döden som i lifvet?
Skola de konstens sällsynta blommor,
som vår kalla himmel framkallat,
verkligen dö bort af brist på öm vård, och
skall evigt barbari omtöckna våra kuster?»
Hon föreslår för detta ändamål en
natio-nalsubskription, hvars användande skulle
anförtros åt Zoëga; men alla dessa
uppmaningar ljcdo som bekant förgäfves.
Ingen af Carstens’ teckningar kom till
Danmark. — Zoëga blef Thorvaldsens
uppfostrare i Rom. Särskildt berömdt
är hans bref, strax efter Thorvaldsens
ankomst, om hur obetänksamt det är af
akademien att sända ut folk så råa till
Italien — där de sedan måste förlora
en mängd tid på att lära de saker de
borde kunna förut. Huru kan väl en
konstnär studera i Rom, såsom han borde,
utan att kunna ett ord italienska eller
franska, utan den ringaste kunskap i
historia eller mytologi? Zoëga bibringade
Thorvaldsen långsamt och tålmodigt det
kunskapsförråd han behöfde och tog
honom i försvar inför akademien i
Köpenhamn, då man hotade att beröfva
honom hans stipendium på grund af
förmodad overksamhet. Det var Zoëga som från
första dagen tog sig af honom, det var
han som skaffade honom tillåtelse att
kopiera Polluxgiganten på Monte Cavallo,
Thorvaldsens första arbete i Rom. I
ett af de många samtida meddelandena
om deras samlif heter det: »Under sju
långa år sade Zoëga ena gången . till
det renaste och största konstgeni, som
fanns i Rom: På det sättet gjorde icke
de gamle, andra gången sade han:
Detta liknar ju den eller den antiken,
eller också: På det sättet gick ingen
ärbar kvinna klädd i forntiden, och
alltid förstörde den store, blygsamme
konstnären sitt arbete eller började om
det, ända tills Jason stod där och
tillfredsställde Zoëgas kräsna kännarögon.» —
Två år efter Ewalds död föddes —
likaledes i Sönderjylland — den man, som
grundade den danska målarskolan,
Christoffer Eckersberg, som först personligt
och därnäst andligt behärskat den danska
målarkonsten ända in i 70-talet, då genom
Tuxens och Kröyers resor till Paris en
ny tid börjades. Hans verksamhet och
betydelse äro för kända att här behöfva
framhållas. Han reproducerade icke,
liksom Abildgaard, forntida konst. Under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
