- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tionde årgången. 1901 /
344

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Karl Larsen. En konturteckning af Lennart Hennings. Med 1 bild

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

344

och typiska för ett utprägladt, lidelsefullt
kvinnligt temperament. Dessa bref ha
utgifvits från trycket både i Portugal och
Frankrike och äfven annorstädes och
åtnjutit mycken ryktbarhet. Karl Larsen
skildrar Syster Mariannas lifshistoria efter
tillgängliga källor och meddelar en
öfversättning af de märkliga brefven jämte en
kort redogörelse för deras öden inom
offentligheten.

Ett tredje arbete bildar den naturliga
öfvergången till hans vittra verk. Äfven
det är framkalladt af samma intresse som
de föregående, intresset för det stilistiska
uttrycket för en psykologisk eller
klassegen-domlighet. Det är hans lilla bok »Dansk
Soldatersprog til Lands og til Vands».
Boken innehåller en ledigt arrangerad
ordsamling ur den slang, som talas af de
danska soldaterna, och är ett godt bidrag
till den i Norden så ytterligt fåtaliga
slangspråks-litteraturen. Den sammanhänger med
hans artikel i tidskriften Dania »Om dansk
Argot og Slang» och visar en förbluffande
noggrann kännedom om lifsvillkoren och
uppfattningen hos vederbörande. Hur
medveten Larsen är om den estetiska
betydelsen af språkstudier, framgår af hans
slutord i det anförda arbetet: »Alt for månge,
baade af de producerende, de kritiserende
og de kun rent nydende Esthetikere,
mang-ler i deres Gengivelse eller Opfattelse af
de forskellige Samfundsklasser beklagelig
meget det nodvendige Talent og Studium.
I mangfoldige, selv af vor Litteraturs højt
vurderede Arbejder, gives f. Eks.
Skildringer af forskellig Slags Almuesfolk, der
tåler et fuldkommen meningslöst sammensat
Sprog med ganske taabeligt anvendte Ord,
Vendinger og syntaktiske Förbindelser.
Den Forfatter, hvis Ore er skærpet, og som
ejer sjæleligt Fintsyn, tor ikke blive
staa-ende herved.»

Det finns i hans lilla novellklöfverblad
»Danske Mænd» ett litet satiriskt
sidohugg, som ytterligare visar, hur mycken
vikt han lägger på detta naturstudium,
d. v. s. på att författaren i fråga inte
nyttjar sina ord i okunnighet om hvad de äro
värda. Det är samladt ett lag muntra
supbröder hos en värdshusvärd i Sandbæk.
Bland dem en dansk diktare, Dalberg, som
har gifvit ut ett antal sjömanshistorier, om
hvilka två andra af laget samtala. Han
har hämtat ämnena just från nejden där,

berättar den ene, och den andre frågar in
tresserad: »nå, är det likt?» »Ja», svarar
den förste, »det vill säga inte för
fackmän; di seglar ju så mycket i hans
böcker, med alla möjliga uttryck å manövrer,
å så här ä det ja säjer, då talet faller på
det: ja, det må nu vara händt, hr
Dalberg, men låt oss bara be att det aldrig
kommer några människor på jorden, eller
rättare sagdt på sjön, som ger sig till att
segla efter di böckerna, för då sticker di
näsan bland abborrarna.» Stillsam och
reserverad ironi som alltid hos Larsen, men
en syftning som är tydlig nog.

Den praktiska tillämpningen af sina
teorier visar Larsen i sina berättelser ur de
lägre Köpenhamns-klassernas lif. Det är
i synnerhet »Kresjan Vesterbro» och
»Uden-for Rangklasserne», där man finner hans
förtrogenhet med individer och typer i all
dess glans. Det är proletären Kresjan
Vesterbro och f. d. betjänten, numera
diversehandlanden Hans Peter Egskov som
man får göra bekantskap med och en mycket
intim bekantskap för öfrigt. Bägge berätta
själfva sina öden, berätta på sitt eget språk,
och den omsorgsfulla yttre gestaltningen
vittnar om författarens noggranna studium
af ämnet och förkärlek för detsamma.

Det är rent språkligt sedt ett
kraft-prof, som många s. k. kännare skulle
misslyckats med. Inte ett tonfall är oäkta,
inte en fras skorrar. I det yttre finns
ingen anmärkning att göra. Och väl
knap-nast i det inre heller. De afporträtterade
lefva omedelbart, sant, naturligt. Egskov
till dömes, hvilken genomskådning af alla
hans själs vråar och skrymslen! Först
tjänar han som tjänare: »tjänaren ska’ inte
vara herre, men ingen slaf heller, det är
nu min princip», säger han, och den söker
han följa ordentligt. Han är knepens
mästare, ingen lat eller vårdslös man, långt
därifrån, men nöjeslysten och flack och
sättande diverse till sides bara för att få
tillfredsställa sina glada önskningar. Det
är inte så utan att han nästan
respekterar baron Cronenschiold, som var fiffig
nog att gömma sina bästa cigarrer i
ryggen på en länstol, i en låda som
öppnades medels en liten fjäder; »det var rent
Tilfældighed, jeg opdagede det, forstaar
De; men det er nu alligevel lidt
lumsk-agtig med saadan no’et. Og hva’ hjælper
det til! B’i’er det ikke opdaget paa den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1901/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free