Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Teaterkrönika. Af Hjalmar Söderberg. Med 8 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEATERKRÖNIKA.
387
Det beror på hvad man menar med
lagrar. Om man t. ex. antar lagerbärsbladen
vara af guld, så räckte det väl också denna
gång till en liten krans, ty stycket höll sig
uppe rätt länge och slog nog an på
publiken. Det lustigaste var annars de tre
unga baronernas kostymer. Två af dem,
diplomaten och löjtnanten, voro klädda till
»Cyrano de Bergerac» är ett mycket
väl skrifvet stycke. Men jag tillstår att
jag skulle råka i en dödlig förlägenhet, om
jag någon gång blefve tvungen att skrifva
en essay om Edmond Rostand. Jag tror
knappast, att jag skulle kunna hitta på
något annat att säga om honom än hvad
jag en gång för mänga år sedan hörde en
Dahllöf fot.
HERR PERSONNE SOM CYRANO DE BERGERAC. (5:E AKTEN.)
söndagsfirande pantbanksbokhållare: endast
den tredje, i pjesen den störste idioten, var
klädd som ett bättre mans barn. Men
glömskan har nu redan bredt sig öfver de
besynnerliga unga aristokraternas smokingar
och kulörta byxor — Cyranos näsa kom
och öfverskuggade det alltsammans med sin
ära och sin seger.
teolog säga om Ibsen efter att nyss ha
läst »Brand»: »Han har en fint skuren
penna.» Uttaladt om Ibsen är detta
omdöme sant och likväl så komiskt, att
sanningen drunknar i komiken — om hr
Rostand däremot är det helt enkelt sant och
ingenting vidare, han har en fint skuren
penna och därmed jämt, det ligger ingen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
