Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Caprarola. Af C. Bildt. Med 12 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
476
C. BILDT.
för mitt omdöme kunna åberopa
drottning Kristina, som vid sitt besök i
Cap-rarola yttrade, att den vore »värd att
förvaras under glas». Väggarna täckas
af stora kartor, lärorika exempel på
dåtidens geografiska vetande. Jag
intresserade mig naturligtvis mest för
Skandinavien, som var vida bättre återgifvet
än jag väntat. Tvärs öfver halfön löpte
visserligen från Östersjön till Kattegatt
ett bredt band, som befanns bära
namnet Hallandia, men det var ju redan
mycket att man visste, att det fanns ett
Halland.
De öfriga salarna buro namn efter
Herkules, Änglarna, Drömmarna,
Domarna, Ensligheten, Botgörelsen, Filosoferna,
Väfnadskonsten, Aurora och Tridentinska
mötet. Jag förbigår ändå några. De
ha alla flera stora och en mängd
småbilder inramade i präktiga förgyllda
stuc-ker samt omgifna af en rikedom af
em-blemer, allegorier och grotesker. Störst
och förnämast är den åt husets historia
ägnade Sala dei fatti Farnesi, där
konstnären i fyra stora och två mindre fresker
framställt släktens bragder och
bedrifter. Två af de stora hugfästa minnet
af Paul III:s och kardinal Alexanders
kamp mot det lutherska kätteriet. Det
var icke något protestantiskt bigotteri
som hindrade mig att finna dem vackra;
sanningen att säga föreföll mig hela
serien föga värd sitt stora rykte.
Kompositionen stel, figurerna hopgyttrade,
färgen ledsam. Historiskt sedt hade de
dock sitt intresse, ty Taddeo har själf
utan tvifvel sett många af de
uppträdande. Alla dessa Farnesers spetsiga
näsor, sinnliga munnar och falska ögon
äro lefvande återgifna. Men därmed är
också det förnämsta sagdt. På det hela
taget var Sala dei fatti Farnesi en
desillusion. Var det möjligt att samma
Taddeo, hvars rika färg så angenämt
smeker ögat i Villa d’Este, också fram-
bragt dessa stela skrikiga
illustrationer? Jag kan ej förklara det
annorlunda än genom den grundliga
restauration bilderna i Caprarola undergingo på
sjuttonhundratalet. Den som anställde
den har skrifvit att den verkställdes »af
en mycket skicklig hand». Kanske var
det just det som blef så farligt.
Vi sökte tröst öfver missräkningen i
trädgården och den stora lunden af
hög-stammiga pinier och kastanjer, med dess
kaskader, fontäner, statyer och lusthus.
Ack, kaskader och fontäner äro
vatten-tomma, sedan ledningens blyrör förts
till Rom och sålts, statyerna äro illa
åtgångna, och högt gräs växer kring den
lilla palazzinan med den breda trappan,
som kardinal Odoardo Farnese lät bygga
högre upp. Men i all sin förvildning är
platsen ännu oförlikneligt skön. Det
vill mycken vandalism till för att
förstöra det romerska landskapets gripande
majestät.
Caprarolas glanstid var kort.
Kardinal Alessandro Farnese gjorde det till
sitt hufvudresidens, och efter hans död
1589 öfvertogs det af hans brorson
kardinal Odoardo*, som äfven ofta höll sitt
hof där. På hans tid synes man också
ha idkat litet vitterhet i Caprarola. En
af honom gynnad rimmare, Gio. Antonio
Liberati från Vallerano författade en
dram Gli Intrighi d’Amore, som 1598
uppfördes på en tillfällig teater i
trädgården. Kanske var dramen ej något
snillefoster, men den tillhör de
dyrbarheter, efter hvilka samlare sucka. Af
® Odoardo räknade bland andra sina
värdigheter äfven den att vara Protector Regni
Sueciæ. I denna egenskap har han skänkt S.
Birgittas kyrka i Rom en vigvatten-skål med
sitt vapen, och här i Caprarola lät han en
vacker sommardag i juli 1606 gifva en svensk
student, Jakob Strås från Uppsala, som rest ut
för att söka hans hjälp, två scudi af
Birgittakyrkans medel och lika mycket ur egen pung.
(Bibi. Barberini, Cod. XXXIII. 77.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
