Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Vårt intresse i boerkriget. Af Per Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med ett sådant och hvad det har
kunnat prestera i kablade lögner, och
opinioner på tryck äga nog för dem i en
tid, då man icke längre begagnar
förladdningar, ringa värde. Nej, det är den
skada som allt detta prat gör oss själfva,
som har kommit mig att, rätt ogärna,
fatta pennan. Det har tyckts mig, att
många äfven utvecklade människor i
denna fråga visat en tveksamhet i
omdömet, en lamhet i känslan, som tyder
på, att de låtit sig imponeras af en del
verkligen också mycket högljudt och
säkert förkunnad »fackkännedom». En
sådan öfverlägsenhet, förutsatt att den
är verklig, är ju på vetandets områden
i allmänhet att respektera, om man också
litet oftare, än det vanligen sker, bör se
till, att det är verkliga resultat som
bjudas en och icke blott den sand, som
under letandet därefter krafsas en i
ögonen. Men frågor om rätt och orätt äro
vanligen enklare att afgöra, ju större
insats det gäller; man behöfver icke vara
geolog för att se, om ett berg når upp
till den eviga snön eller icke. Är
insatsen en nations vara eller icke vara,
då kan facklärdomen vara god nog att
sluta till stridens sannolika utgång, men
i rättsfrågan behöfs den icke, helst inom
en nation, som själf bygger sin fortsatta
tillvaro förnämligast på rättens grund.
Ja, det kan sättas som ett axiom, att
så länge ännu mänsklig kultur fotas på
nationelt lif, har hvar nation rätt att
vara till, hvilkens utveckling ej af inre
orsaker är i hopplöst förfall. Det är
åtminstone ett axiom för vår moderna tid,
då den upptäckten dock är gjord, om
också icke just lifligt ihågkommen, att
nationer kunna fredligt existera bredvid
hvarandra. Och det kan vara skäl att
här tillägga, att olika framskridenhet i
utveckling inom vida gränser icke ger
rätt till förmynderskap å den mer
utvecklades sida, ännu mindre till tyranni,
helst om denna »utveckling» mer och
mer kommit att betyda utvecklad
disharmoni, industrialism och pauperism
och utvecklad nervös snikenhet, som
darrar af brådska att lägga embargo på
hela jorden. Fideikommissrätten är bara
till namn och tradition en sådan, är icke
allmänmänsklig, och yngre nationer ha
rätt att växa så väl som äldre.
Låt oss tillämpa denna enkla sats på
stridsfrågan i Sydafrika!
Man har ännu aldrig bevisat, knappt
på allvar påstått, att boerna skulle ha
visat sig ur stånd till ett framåtskridande
nationelt lif. Tvärtom är deras historia
ett lysande exempel på motsatsen.
Utsådda öfver ofantliga områden, spridda
i svärmar af tillfälliga anledningar och
unga folks begär efter plats och luft,
utsatta för ständiga strider, utan någon
förut gifven stödjepunkt, som annars
funnits vid alla kolonisationer, ha de på
blott en människoålder samlat sig till
det oerhörda kraftprof, som nu sätter
deras vedersakare i detta land i raseri.
Under hela denna tid ha de visat sig i
så hög grad som några andra inneha de
germaniska folkens gåfva att fritt och
organiskt styra sig själfva. Att de under
samma tid icke hunnit därhän att kasta
sin nationela kraft på tillverkning af
kalikå är ju bedröfligt nog för dem
själfva, som väl alltså fått betala varan
dyrare, men skola de därför nu icke äga
rätt till annan klädedräkt än ett
sveplakan? När Chamberlain tog sig före
att lära dem moral och skickade Roberts
dit att genom antändande af kojorna
verka för upplysning och genom
cernering i lägren uppfostra deras barn och
kvinnor till den engelske legosoldatens
höga standard, stodo de just i begrepp
att grunda sitt eget universitet i
Pretoria, om man nu vill fästa afgörande
betydelse vid sådant. För öfrigt ha de läst
sin bibel och hämtat en god del af sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
