Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - De blinda. Af Maurice Mæterlinck. Öfversättning från franskan af G. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
534
MAURICE MÆTERLINCK.
DEN ÄLDSTE BLINDE MANNEN.
Finns det någon som vet hvar vi äro?
DEN ÄLDSTA BLINDA KVINNAN.
Vi ha vandrat länge; vi äro säkert långt
borta från klostret.
DEN FÖRSTE BLINDE.
Jaså ! Äro kvinnorna midt emot oss ?
DEN ÄLDSTA BLINDA KVINNAN.
Vi sitta midt emot er.
DEN FÖRSTE BLINDE.
Vänta, jag kommer till er. (Han reser sig
och trefvar omkring.) Hvar äro ni? — Svara, så
att jag far höra hvar ni äro!
DEN ÄLDSTA BLINDA KVINNAN.
Här; vi sitta på stenar.
DEN FÖRSTE BLINDE.
(.Han går framåt och stöter sig mot trädstammen
och klippstyckena.)
Det finns någonting emellan oss . ..
DEN ANDRE BLINDE.
Det är bäst att stanna på sin plats!
DEN TREDJE BLINDE.
Hvar sitta ni då? — Vilja ni ej komma till oss?
DEN ÄLDSTA BLINDA KVINNAN.
Vi våga icke resa oss upp!
DEN TREDJE BLINDE.
Hvarför har han skilt oss åt?
DEN FÖRSTE BLINDE.
Jag hör böner från kvinnornas sida.
DEN ANDRE BLINDE.
Ja, de tre gamla hålla på att bedja.
DEN FÖRSTE BLINDE.
Nu är det ej bönestund!
DEN ANDRE BLINDE.
Ni skola snart fa bedja i klostrets sofrum. (De
tre gamla kvinnorna fortsätta sina böner.)
DEN TREDJE BLINDE.
Jag skulle vilja veta hvem jag sitter bredvid?
DEN ANDRE BLINDE.
Jag tror, att jag är i närheten af er. (De
trefva omkring sig.)
DEN TREDJE BLINDE.
Vi kunna ej nå hvarandra.
DEN FÖRSTE BLINDE.
Och ändå äro vi ej långt ifrån hvarandra.
(Han trefvar omkring sig med käppen och stöter till
den femte blinde, som doft jämrar sig.)
Han, som ej kan höra, sitter bredvid oss!
DEN FÖRSTE BLINDE.
Jag hör ej alla; vi voro sex nyss.
DEN FÖRSTE BLINDE.
Jag skall taga reda på det. Låt oss fråga
kvinnorna också; man måste veta hvad man skall
rätta sig efter. Jag hör alltjämt de tre gamla bedja;
äro de tillsammans?
DEN ÄLDSTA BLINDA KVINNAN.
De sitta bredvid mig på en klippa.
DEN FÖRSTE BLINDE.
Jag har satt mig ned på vissna blad.
DEN TREDJE BLINDE.
Och den vackra blinda flickan, hvar finns hon ?
DEN ÄLDSTA BLINDA KVINNAN.
Hon är hos dem som bedja.
DEN ANDRE BLINDE.
Och hvar är den vansinniga och hennes barn ?
DEN BLINDA UNGA FLICKAN.
Barnet sofver! väck det ej!
DEN FÖRSTE BLINDE.
Ah! Så långt bort från oss ni sitter! Jag
trodde ni var midt emot mig!
DEN TREDJE BLINDE.
Nu veta vi nästan allt som behöfves; låtom
oss prata litet, medan vi vänta på prästen.
DEN ÄLDSTA BLINDA KVINNAN.
Han har sagt åt oss att vänta under tystnad.
DEN TREDJE BLINDE.
Vi äro icke i en kyrka.
DEN ÄLDSTA BLINDA KVINNAN.
Ni vet icke hvar vi äro.
DEN TREDJE BLINDE.
Jag är rädd, då jag ej talar.
DEN ANDRE BLINDE.
Vet ni hvartåt prästen gick?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
