Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - De blinda. Af Maurice Mæterlinck. Öfversättning från franskan af G. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE BLINDA.
539
åter ■— — — Stora fartyg segla förbi där, natt
och dag, och besättningen skall upptäcka oss på
stranden. Det kan hända, att vi äro i den skog,
som omgifver fyren; men jag känner icke vägen
därifrån — — — Vill någon följa mig?
DEN FÖRSTE BLINDE.
Låt oss sitta kvar! —- Låt oss vänta, låt oss
vänta. — Vi känna icke till riktningen af den
stora floden, och det finnes kärr öfverallt omkring
klostret; låt oss vänta, låt oss vänta —–-Han
skall komma tillbaka; han måste komma tillbaka!
DEN SJETTE BLINDE.
Vet någon hvilken väg vi kommo hit? Han
förklarade det för oss, medan vi vandrade.
DEN FÖRSTE BLINDE.
Jag gaf icke akt därpå.
DEN SJETTE BLINDE.
Var det någon som hörde på?
DEN TREDJE BLINDE.
Hädanefter böra vi höra på honom.
DEN SJETTE BLINDE.
Är någon af oss född på Ön?
DEN ÄLDSTE BLINDE MANNEN.
Ni vet väl, att vi kommit från olika håll.
DEN ÄLDSTA BLINDA KVINNAN.
Vi hafva kommit från andra sidan hafvet.
DEN FÖRSTE BLINDE.
Jag trodde jag skulle dö under öfverfärden.
DEN ANDRE BLINDE.
Jag också — vi kommo tillsammans.
DEN TREDJE BLINDE.
Vi äro alla tre från samma församling.
DEN FÖRSTE BLINDE.
Man lär kunna se den härifrån vid klart
väder — norrut. Den har ej något kyrktorn.
DEN TREDJE BLINDE.
Vi kommo af en händelse i land.
DEN ÄLDSTA BLINDA KVINNAN.
Jag är från annat håll — — —
DEN ANDRE BLINDE.
Hvarifrån är ni?
DEN ÄLDSTA BLINDA KVINNAN.
Jag vågar ej mer tänka på det —• — — Jag
kommer knappast ihåg det, då jag talar därom
— — — det är så länge sedan — — — där var
mycket kallare än här — — —
DEN BLINDA UNGA FLICKAN.
Och jag, jag kommer långväga ifrån –– —
DEN FÖRSTE BLINDE.
Hvarifrån kommer då ni ?
DEN BLINDA UNGA FLICKAN.
Jag skulle icke kunna säga er det. Hur vill
ni, att jag skall förklara det för er? Det är
för långt härifrån; det är bortom hafven. Jag
kommer från ett stort land — — — Jag kunde blott
visa er det genom tecken; men ni se icke det
heller — — — Jag har vandrat alltför länge —
— -— men jag har sett solen och vattnet och
elden, berg, landskap och sällsynta blommor —
— — Sådana finnas ej på denna Ö; här är för
mörkt och kallt. Jag har ej heller känt deras
doft alltsedan jag ej mera kan se dem — — —
Men jag har sett mina föräldrar och systrar — —
Den tiden var jag för ung för att veta hvar jag
var — — — Äfven jag har en gång lekt vid
hafsstranden — — — Ack, så väl jag minns när
jag såg! — — — En dag såg jag snö på toppen
af ett berg — — — Jag började urskilja dem,
som blifva olyckliga — — —
DEN FÖRSTE BLINDE.
Hvad menar ni?
DEN BLINDA UNGA FLICKAN.
Ännu någon gång kan jag urskilja dem på
rösten — — — Jag har hågkomster, som äro
lättare att fatta, då jag ej tänker efter — — —
DEN FÖRSTE BLINDE.
Jag har inga minnen, jag — — — (En skara
stora flyttfåglar flyger med klagande skri ’öfver
skogen.)
DEN ÄLDSTE BLINDE MANNEN.
Än en gång far något öfver oss!
DEN ANDRE BLINDE.
Hvarför kom ni hit?
DEN ÄLDSTE BLINDE MANNEN.
Hvem frågar ni om detta?
DEN ANDRE BLINDE.
Vår unga syster!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
