Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - En svensk världsinstitution. Alfred Nobels stiftelse. Af Karl Warburg. Med 4 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214 KARL WARBURG.
ingeniör R. Sohlman) hade fullt klart för
sig, att detta innebar en nyhet och att
det betecknade en viktig utvidgning af
testamentets bestämmelser.
De skrefvo:
»Idéen att förbinda den nobelska
donationens prisutdelningar med en särskild institution,
som skulle ha att verkställa den tillförlitligaste
sakliga utredning, så att bedömandet kunde
utfalla så rättvist som möjligt och verka till
befordran af den andliga och materiela kulturen,
är ny och har aldrig förut varit tillämpad af
vetenskapliga samfund. Det är emellertid icke
underligt, att man måste utfinna nya former
för vetenskapliga förtjänsters bedömande och
belönande, när det oväntade förhållande
inträffar, att utdelandet af det största vetenskapliga
pris, som världen känner, anförtros åt
akademierna i Stockholm. För att icke detta
uppdrag skall blifva till en uppgift »over Evne»
fordras, att Stockholm skall i högre grad än
nu är fallet blifva ett af Europäs centra för
litterär och naturvetenskaplig forskning, som
står i lifligt idéutbyte med utlandet och följer
med de framsteg, som där göras.»
Den ena af dessa förslagsställare, den
kort därefter aflidne framstående kemisten,
professor L. F. Nilsson, uttalade sig i
en särskild skrifvelse mycket entusiastiskt
om institutens framtid. Särskildt med
tanke på de naturvetenskapliga betonade
han den viktiga uppgift, som instituten
skulle komma att fylla vid sidan af att
tjäna såsom förberedande hjälpkrafter för
prisutdelarna. Han erinrade om att det
mången gång hände, att framsynte män
framkommo med idéer, som, då de voro
långt framom sin tid, blefvo oförstådda,
missuppfattade, förkättrade, bekämpade,
men som skulle kunnat få en fristad i fritt
verkande vetenskapliga institut. Såsom
dylika män nämnde han Pasteur,
Men-delejev och »den forskare från våra egna
led, som upptagit Berzelius’ mantel» och
hvars länge oförstådda tanke — elektri
ska dissociationsteorien — nu gör sitt
segertåg genom världen: Arrhenius.
Dylika institut — öppna för
vetenskapsmän från olika land — voro väl
närmast afsedda för de fysiska, kemiska
och medicinsk-fysiologiska afdelningarna
af Nobelinstitutionen, men sedan tanken
en gång uppstått, funno äfven Svenska
Akademien och norska stortingets
komité förenligt med de af dem företrädda
intressena att besluta om dylika institut,
den förra för modern litteratur, den
senare för folkrätt samt fredssträfvanden.
Och under det att de
naturvetenskapliga och medicinska afdelningarna,
antagligen af ekonomiska skäl, tillsvidare
uppskjutit inrättandet af sina institut,
hvilka ju erfordra laboratorier o. d.,
träder däremot Svenska Akademiens
Nobelinstitut i full verksamhet från i oktober
detta år, och i Norge förberedes ett
folkrättsinstitut, hvars bibliotek, som skall
omfatta skrifter i folkrätt, statsrätt och
fredsfrågan, börjat anläggas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
