Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Pionlanternan. En japansk spökhistoria af Lafcadio Hearn. Öfversättning för Ord och Bild af J. M. - XI - Politisk begreppsförvirring och dess orsaker. Ett svar på civilingenjören Per Hallströms anfall. Af docenten d:r John af Klercker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
piönlantern a n.
öl/
»Elfte dagen . . . tredje månaden,
äldre broder eld . . . sjette året af Horeki
[A. D. 1756] . . . Denna graf tyckes
tillhöra en gästgifvare i Nedzu, vid namn
Kichibei. Låtom oss se efter, hvad som
står på den andra stenen.»
Med ett nytt pappersblad klappade
han af texten och läste:
»En-myo-In, Ho-yo-Itei-ken-shi.
Ho-Ni. Nunna berömd, ren i sitt hjärta
och sin vilja, ryktbar för sin fromhet,
boende i de underbara predikningarnas
kloster... En buddhistisk nunnas graf.»
»Hvilken humbug!» utbrast jag. »Den
där kvinnan skämtade endast med oss.»
»Nu är ni orättvis mot denna kvinna»,
yttrade min vän. »Ni kom hit för att
söka en sensation, och hon gjorde sitt
bästa för att göra er till viljes. Ni
trodde väl icke, att den där
spökhisto-rien var sann, eller huru?»
POLITISK BEGREPPSFÖRVIRRING OCH
DESS ORSAKER.
ETT SVAR PÅ CIVILINGENIÖREN PER HALLSTRÖMS ANFALL.
Af docenten d:r JOHN af KLERCKER.
> Begreppen . . ledas lätt vilse med
ord; intellektuel fåfänga . .
okunnighet och dumhet spela därvid ofta
afgörande roller.»
(Per Hallström, i Ord och Bild
1901, h. 9, p. 493.)
DET gifves två metoder att öppna
polemik mot en åsikt, som icke är ens
egen. Den ena är att genom
undersökning uppvisa oriktigheten af de påstådda
fakta, hvarpå den grundar sig, och att på
logiska grunder gendrifva den bevisföring,
hvarpå den är stödd. Den andra är att
vända anfallet mot åsiktens tolk, att söka
misstänkliggöra hans bevekelsegrunder eller
person, och sålunda skapa en
känslostämning mot frambäraren, som återverka^ på
det framburna. Det förra är det
vetenskapliga idéutbytets stridssätt, det senare
den agitatoriske pamflettistens.
Jag måste lifligt beklaga, att hr
Civilingeniören Per Hallström i artikeln »Vårt
intresse i boerfrågan» (Ord och Bild 1901,
n:r 9) valt den sistnämnda formen för ett
angrepp på den uppfattning af det
sydafrikanska spörsmålet, till hvars belysande
jag i samma tidskrifts junihäfte sökte
framdraga några här i landet icke allmänt
kända fakta såsom stöd. ’ Jag måste
ytterligare beklaga, att hr H. i samma uppsats
icke ens skrider till själfva hufvudanfallet,
icke från invektivens position framgår till
argumentens.
I den åsyftade artikeln framlägges
nämligen icke ett enda nytt faktum rörande
den sydafrikanska konfliktens
utvecklingsgång. Däri förekommer heller icke något
enda på bevisföring fotadt bestridande af
de många fakta, som jag i min kortfattade
öfversikt meddelat, eller någon
motbevis-ning af de fä slutsatser, jag på grund af
ämnets stränga begränsning till boerernas
politik ansett mig berättigad att draga ur
dem. Artikelförfattaren åtnöjer sig med
att kategoriskt affärda allt, som framdrages
utöfver den erfarenhet, hvarpå han
uppbyggt sin egen åsikt, såsom »skräp» och
»prat», »katedervisdom», »tailor-made en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
