- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tionde årgången. 1901 /
619

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Politisk begreppsförvirring och dess orsaker. Ett svar på civilingenjören Per Hallströms anfall. Af docenten d:r John af Klercker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

POLITISK BEGREPPSFÖRVIRRING OCH DESS ORSAKER.

619

hr H. citerar således oriktigt, (Jag skulle,
om jag använde det, förresten bilda ordet
på annat sätt, i analogi med Sv.
Akademiens Ordlistas former: bonddryghet,
bondhögfärd och bondprål). Hvad det anförda
stället i öfrigt beträffar, sä har jag
ingalunda om odling af spannmål och
boskapsskötsel såsom yrken fällt det omdöme, som
hr H. gör mig till tolk för, men väl talat
om vissa bestämda och preciserade (se min
artikel sidd. 243—244) »yttringar af
bond-slug obenägenhet att stå till tro och
lofven», äfvensom (sid. 246) hänvisat till
presidenten Krugers allbekanta styrka »i
utöfningen af den bondsluga dialektik, som
inverkar på boerfolket». Jag har därvid
användt adjektivet i den allmänna betydelse,
det har i vanlig svenska, och som endast
indirekt har med ordets etymon att skaffa.
Jag hänvisar rörande det berättigade i dess
tillämpning på förra stället till min anförda
utredning af fakta, på det senare till
hvilken som helst bok om Sydafrika, där
profstycken på Krugers vältalighet äro
inryckta. Hade jag haft anledning yttra mig
om boerernas förhållande till
landtmanna-näringarna, hvilket uteslöts såsom icke
hörande till boerpolitiken, så skulle jag
klandrat Krugers landsmän, icke därför
att de utöfvat dem, utan därför att de
försummat dem. Jag skulle ha anfört det
faktum, att’ Transvaal 1897, trots
boerbefolkningens uteslutande intresse för jorden
och kreaturen och icke för »tillverkning af
kalikå» eller andra industrier, måste
importera för 158,867 pd. st. smör, för 51,813
pd. st. ägg, och för 360,574 pd. st.
spannmål och mjöl. Jag skulle vidare ha
påpekat, att detta med de höga tullsatserna
utgjorde ytterligare ett led i förtryckandet,
icke så mycket af aktieägaremiljonärerna
i Europa, som fastmer af den arbetande
hvita befolkningen i grufdistrikten.
(Siffrorna, enligt rapport af vice konsul Evans,
återfinnas t. ex. Roy Devereux: Side Lights
ön South Africa, London 1900, p. 68.)

På samma sida säger hr Hallström:
»Att Tränsvaalboerna 1877 efter den
engelska ockupationen, hvilken till och med
i den berörda uppsatsen erkännes ha varit
närmast föranledd genom engelsksinnade
främlingars initiativ, tego med sin harm . .»
I »den berörda uppsatsen» har jag (sid.
244, 246 och 252) omtalat ifrågavarande
annektion i förbigående, och därvid uttryck-

ligen framhållit, att åtgärden väl
framkallades af engelsksinnade, men ingalunda af
främlingar utan af kapländare eller
afri-kander, således boerernas egna landsmän,
och att den visst icke mottogs med tystnad,
utan tvärtom med långa och mångordiga
protester. (De finnas in extenso på
holländska i exv. Lion Cachet: De
Worstel-strijd der Transvalers,
Amsterdam—Pretoria, p. 487 ff.) Jag anförde äfven just
dessa förhållanden jämte andra af samma
art såsom illustration till boerernas taktik
att skaffa sig formella rättsgrunder för sin
opposition. Detta är något annat, än hr
H:s påstående »tego med sin harm».

Hr Hallström betecknar vidare (sid. 497)
»denna historia» såsom »det enda allvarligt
menade bevismaterial han» (d. v. s. jag)
»framlägger», en impertinens, hvartill intet
berättigat honom. Jag säger och skrifver
städse hvad jag menar, och när jag menar
något, menar jag det allvarligt.

På sidan 498 talar hr Hallström om
»att här höra hån om Oranjefristaten och
dess »expresident», som vågat hålla sitt
ord och ta kriget, när de kunde sitta i
fred», på ett sätt, som ingifver läsaren
föreställningen att »hånet» återfinnes i min
uppsats. Så är icke förhållandet, såsom
ett genomläsande af min artikel gifver vid
handen, enär den dåvarande
Oranjesta-tens president Steijn endast på ett ställe
omtalas, då jag omnämner hans
regeringstillträde. Klandret mot Oranjestaten och
dess förre president Reitz, Steijns
företrädare, gäller heller icke att de hållit sitt
ord, men väl att de gifvit det; att de
uppgifvit Brands visa och besinningsfulla
politik och lånat sig såsom verktyg för
Krugers planer. Men eftersom hr H.
uppkastat frågan, vill jag hänvisa läsaren till det
sista kapitlet i den dokumentrika » Times’
History of the war in S.-A.» vol. i, 1901.
Rättrogna boervänner behöfva ju icke läsa
texten, hvilken, enär den är skrifven af en
engelsman, löper fara att rubriceras under
hr H:s generella rubrik »kablade lögner»,
men de talrika där aftryckta statsdokument,
som vid Bloemfonteins intagande föllo i
engelsmännens händer. Läsaren kan häraf
själf bilda sig ett omdöme om Steijns
vacklande hållning och
samvetsbetänkligheter, och om hvilket svagt rö denne Karl
Borckenhagens lärjunge varit i den
trans-vaalska statssekreteraren Reitz’ och stats-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1901/0673.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free