Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Politisk begreppsförvirring och dess orsaker. Ett svar på civilingenjören Per Hallströms anfall. Af docenten d:r John af Klercker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POLITISK BEGREPPSFÖRVIRRING OCH DESS ORSAKER.
623
källunderrättelser, som en gång varit riktiga
i originalet, men förvanskats, stympats
och massakrerats till dess de antingen
blifvit komplett nonsens eller motsatsen till
sin ursprungliga lydelse; dels
Bruxelles-och Haag-telegram, som fabricerats af
boeragenter på grundvalen af engelska telegram
— de enda som sluppit fram på kablarna
— men förfalskats till boerernas favör;
dels rena sensationsfabrikat från diverse
tyska landsortstidningar, hvilka icke haft
några andra källor än sin egen fritt flödande
fantasi. Och denna störtflod af
inkorrektheter har stämt edra andliga
perceptions-apparater i blott en enda tonart,
engelskhatets, så att de blifvit oförmögna att
konsonera med några andra.
Ni har måhända läst några broschyrer
i ämnet och öfverallt fått samma partiska
framställningar, samma ofullständiga och
delvis oriktiga fakta om och om igen
serverade i föga varierande form. Har Ni
då gått till urkällorna i en enda punkt?
Har Ni försökt bilda Er ett eget omdöme
om de handlande personerna, om hvad
som verkligen tilldragit sig, och hur det
händt, genom att läsa hvad personerna
skrifvit och hvad de officiella dokumenten
ha att relatera om händelserna? Känner
Ni, direkt eller indirekt, något af det
oerhörda material, som ligger i engelska
blåböcker med deras exakta aktstycken, —
som måste vara exakta, därför att i det
landet intet undgår oppositionens
argus-ögon —; i transvaalska grönböcker; i
originalarbeten från partiskt men sakkunnigt
boer- och holländarhåll — partiskt i
tolkningen af rättsfrågan men sakkunnigt i
relaterandet af fakta, därför att den, som
skrifver för en publik, som själf tagit del
i händelserna, icke kan, utan att göra sig
löjlig, falla på tanken att humbuga med
saker, som alla känna till? Har Ni på
grund af ett sådant studium sökt att skaffa
Eder själf en stomme, icke af omdömen
—- som alltid äro subjektiva — men af
fakta och händelser, ordnade dag efter dag,
så att Ni icke löper fara att ständigt taga
orsaker för verkningar och följder för
grunder? Har Ni utaf ofullständiga och
divergerande rapporter genom ingående
undersökning sökt rekonstruera verkliga
förhållandet; eller förbrukat veckor och månader
på att utaf små obetydliga
sidoanmärkningar, som undsluppit partiska rapportörer
i frågor, där de haff intresse af att förtiga
sanningen, skaffa er en slagruta till dess
uppdagande? Har Ni gjort detta på ett
enda litet område af människohändelsernas
stora vidder, då kan Ni ha rätt att tala
om att »skrifva historia», om äfven »i
mycket ringa och ödmjuk mån»; då har Ni
rätt att säga, att Ni i den punkten »hjälper
till att bilda det samtidens omdöme, som
äfven för eftervärldens kommer att spela
sin roll»; då har Ni rätt att uppfordra
andra att tiga på det området, till dess de
gjort samma sak. Har Ni förenat detta
med ett allvarligt öfversiktsstudium, icke
af elementarböcker, men af verkliga sakligt
vetenskapliga registreringar af
världshändelserna för en större epok; har Ni via deras
litteraturer, eller direkt, satt Er in i de
olika medspelande folkens tankegång och
sätt att se på saker och ting, sanningen
inbegripet, då har Ni rätt att skrifva en
sådan artikel som »Vårt intresse i
boerkriget» med de låter den har. Eljes icke!
Min uppsats hade en blygsammare
innebörd. Den inneliöll en på egna studier
fotad analys af en liten specialfråga —
boerernas aggressiva politik mot England
—, som visserligen på grund af ekonomiska
och andra svårigheter vid materialets
insamlande är långt ifrån fullständig, men i
alla fall så långt möjligt grundad på fakta
ur engelskfientliga källor. Denna sakliga
framställning inramades af en allmän
karaktäristik af England såsom världsmakt och
kolonialstat, hvilkens riktighet Ni icke
be-stridt, 1 och ett allmänt hållet slut. Tror
Ni verkligen att denna artikel endast är
skrifven af något slags vildt boerhat, såsom
Eder artikel låter påskina? Tror Ni, att
det är af »flegma och fett», och »för den
materiela framgången», som man gräfver
ner sig halftannat år i ett så mödosamt
och svårt arbete? Ar Ni så säker på, att
det allvarliga sträfvandet att låta fakta vara
fakta och bannlysa allt känslopjunk från
den sakliga framställningen nödvändigt
sammanhänger med »en tillbakatryckt känsla,
som icke törs bli medlidande och
beundran»? Jag vill då underrätta Eder, att
Ni vändt Eder till fullständig oriktig adress.
För mig har, lika mycket, och kanske
mera än för Eder, känslan varit bestäm-
1 ffr. /’. Leroy-Beanlieu’s och A. Zimmermann’s
stora monografier af kolonialpolitiken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
