Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Genmäle till herr John af Klercker. Af Per Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENMÄLE TILL HERR JOHN AF KLERCKER. 02J
en bärkraftig kamrat. »Assez de bruit
pour une omelette.» Apropos det, lagar
Docenten etc. i anledning af citatet en
jättestor sådan af jag minns icke hur
mycket smör, ägg och mjöl att belasta
boerfolkets skuldkänsla med. Kanhända var
det »uitlanders» i Johannesburg, nära
gränsen, som åto upp den, och kanske berodde
importen på kommunikationsförhållanden
och skedde delvis från Oranjefristaten. Vi
få hoppas det.
Den lilla öfverlägsna parentesen om
»bondlist» som riktigare form måste jag
väl också bemöta, för att icke synas gå in
på meningen. En smaksak!
Mellanstaf-velsen gör ordet mera välljudande, emedan
den hindrar två konsonantljud och lika
betonade stafvelser att stöta samman. Hvad
oratio obliqua (strax ofvanför) angår, har
jag icke användt sådan.
Nu till annektionen 1877! Att jag
vid berörandet däraf icke kom ihåg den i
»Boerpolitik» meddelade upplysningen om
protesten, utan uppgaf, att boerna tego med
sin harm, var ett misstag, men icke
felcitat, ty jag har aldrig sagt, att jag hade
det från uppsatsen i fråga. Desto
obegripligare blir förresten med denna rättelse
beskyllningen för »bondslug-etc.», ty icke är
det väl så slugt att protestera:
Att kapländare i Transvaal betecknas
som främlingar borde väl ha fått passera
oanmärkt.
Att jag betecknade detta bevis på
»bond-slug obenägenhet att stå vid tro och lofven»
som det enda »allvarligt menade», finner
jag nu är ett misstag. Docenten D:r John
af Klercker säger själf: »Jag säger och
skrifver alltid hvad jag menar, och när jag
menar något, menar jag det allvarligt.»
Hvilken man! Han menar alltså
allvarligt äfven följande: (sid. 244) »Ett därtill
enfaldigt drag af samma slags knipsluga
politik var äfven republikernas taktik vid
krigets början att genom naturaiisation en
masse af uitlanders och genom annektioner
af britiskt område försöka lura
motståndaren att behandla de upproriska
kolonialboerna icke såsom rebeller men såsom
republikanska medborgare och lojala fiender.»
Hur naturalisationen af uitlanders skulle
kunna tänkas få de angifna följderna, var
mig obegripligt, och jag antog att ett litet
fel förelåg. Jag skulle icke ha vidrört det
alls, om man ej talat om anakoluter.
Hela passagen om Steijn kan helt och
hållet förbigås af mig, efter jag icke alls
sökt ingifva »läsaren föreställningen» att
hånet mot presidenten fanns i »Boerpolitik».
Jag skref icke min artikel uteslutande mot
denna uppsats, som snarare var mig ett
illustrationsmaterial.
Beträffande orden »intriglystnad» och
»perversitet» stodo dessa i min uppsats
icke inom citationstecken, och jag har
således icke påbördat någon dem. De voro en
sammanfattning af det intryck »Boerpolitik»
gifvit mig af dess författares sätt att förstå
be-vekelsegrunderna till boernas handlingar.
Docenten D:r John af Klercker skulle kanske
icke ha valt dem, äfven om han haft
hjärta att slita sig ifrån »bondslug» och
»knipslug», men för starka för känslorna
i uppsatsen förefalla de icke. Beträffande
bibelläsningen har jag icke heller citerat
»Boerpolitik» eller i ringaste mån antydt,
att jag där funnit angrepp däremot. Åter
måste jag påminna om, att det icke var bara
detta aktstycke som fyllde mina tankar.
Vi komma nu till slutet, utflykten mot
holländare och hugenotter. Docenten D:r
John af Klercker tycks ha språkliga
invändningar mot »i och för sig själf
existerande». Uttrycket, af mig användt i lätt
parodiskt sammanhang, är grammatiskt
oklanderligt och skulle icke ha förvånat
någon som läst litet filosofi.
Om »gemenheten» kan för korthetens
skull nämnas, att äfven det ordet (också
utan citationstecken) är en sammanfattning
af ett intryck, icke ett citat. Genomläser
man »Boerpolitik» med citerade angrepp
mot och skymford om den holländska
nationen samt till sist, af egna medel,
»frihetshjältarnas ädla nation i Rheindeltat»
etc. — förefaller ordet knappast för starkt.
Chamberlains sidoställande med hertigen af
Alba står naturligtvis för min räkning, och
namnet var därför med tankstreck skildt
från det föregående.
Beträffande Bartolomeinätten, så
nämnes den i »Boerpolitik» i sådant
sammanhang med Nimes-massakern, att mitt
»uttryck »nära på taga i försvar» synes fullt
begripligt. Det högtidliga frambärandet af
ett så allbekant faktum, som att äfven
hugenotter begingo excesser, och
anmärkningen, att den nu med detaljerade
gräsligheter berättade försiggick fem år före
»den ökända Bartolomeinatten», tar sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
