Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Johan Vilhelm Snellman. En porträttstudie af Nils Erdmann. Med 11 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
NILS ERDMANN.
gick — af brist på kärl. Vid ett annat
liknande tillfälle, då man förgäfves varnat
de pokulerande, tog Snellman sin käpp,
gjorde en tur bland borden och sopade
glasen i golfvet.
Hur stötande han ibland kunde
uppträda, äfven som professor och senator,
visar den hånfulla lyckönskan, med
hvilken han på gatan mötte Cygnæus, dä
denne blifvit utnämnd till öfverinspektör
för landets folkskoleväsen. »Ingenting»,
sade han, »kommer folkskolan att uträtta,
annat än att du fått dig stor lön!» Och
dock var han själf till den grad okunnig
om de blodiga hugg han åstadkom, att
då en eller annan af hans närmare vänner
i ett förtroligt lag förebrådde honom hans
hetsiga utfall i pressen, kunde han icke
fatta meningen. »Jag», replikerade han
saktmodigt, »som är den fogligaste och
beskedligaste människa, när man
behandlar mig såsom människa! Brukar jag
någonsin polemisera med annat än skäl?»
Detta Snellmans envisa och själfrådiga
lynne gjorde honom, som sagdt, mindre
väl tåld i de styrande akademiska
kretsarna. Hvar gång studenterna
demonstrerade eller störde ordningen med ett
pojkstreck, trodde man lika visst som att
två gånger två är fyra, att orons
egentliga härd borde sökas i Österbottens
nation eller afdelning, där Snellman
regerade som kurator.
Det var en nagel i ögat på
myndigheterna, att den stolte och kritiske
magistern började ruska i de af dvalan
tyngde. Han gaf sina landsmän så många
andliga väckelser, att Österbottens nations
medlemmar fingo namnet »Finlands
athenienser».
Magistern fortsatte under vistelsen i
Helsingfors med de kära filosofiska stu-
dierna. Han blef alltmera förtrogen med
Hegel, i hvars system han skarpsinnigt
inträngde och hvars idéer han upptog
och bearbetade som en fullt själfständig
lärjunge. Han blef docent och började
sitt författareskap med en logik i Hegels
anda.
Efter ett kortare besök i Sverige
sommaren 1837, då han bl. a. utgaf en
»Filosofisk elementarkurs» hos Zacharias
Hæggström i Stockholm, råkade han i
strid med sina förmän.
På grund af en söndring, som yppat
sig inom den Österbottniska studentaf-
TüBINGEN OMKRING AR 1S4O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
