- Project Runeberg -  Ord och Bild / Elfte årgången. 1902 /
85

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - A. E. Nordenskiöld. In memoriam. Af Ernst Beckman. Med 19 bilder - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

a. e. nordenskiöld.

85

utsatt klockslag, saknades han lika
regelbundet, då alla samlats och allt var
i ordning. Ty så snart någon af de
andre ’låt det minsta vänta på sig,
förlorade han genast tålamodet, gick för
sig själf och började syssla med
någonting sä ifrigt, att han glömde både tid
och rum.

Följande historia är betecknande äfven
för ett annat af hans karaktärsdrag: hans

denskiöld burit i en rem öfver axeln,
när han satt på hästryggen. Då väskan
öppnades, befanns den innehålla ett svart
pulver, vanliga fosfortändstickor och
gråpapper, allt i intim blandning. Vid
närmare undersökning visade sig det
svarta pulvret vara — krut.

»Har du verkligen setat och skumpat
på hästryggen med den här väskan?»
frågade vännerna helt bestörta.

UTSIKT VII) DALBYÖ (BOSTADSHUSET BAKOM DEN STORA EKEN).

fullständiga likgiltighet för hvarje fara,
så snart det endast gällde hans egen person.
Återvägen från en af sina arktiska
expeditioner tog han öfver Tromsö och
tillryggalade på färden därifrån en
betydande sträcka till häst. Vid hans
återkomst till Stockholm hade flere bland
hans vänner samlats i hans våning i
Vetenskapsakademiens hus för att hjälpa
honom att packa upp. En af dem fann
bland resgodset en väska, hvilken Nor-

»Jo visst har jag det, hvarför inte?»

»Men det är ju alldeles oförsvarligt
— krut, gråpapper och tändstickor».

»Ja, men tändstickorna duga till rakt
ingenting», svarade han. »Titta här ska
du få se». Därmed tog han en sticka
ur väskan och strök den mot byxen.
Genast slog en liten näsvis blå låga upp
och lyste förebrående på honom. Ett
ögonblick stod han alldeles handfallen,
som en skolgosse ertappad på bar gär-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:45:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1902/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free