Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Några ord om våra dagars konstindustri. Af Ina Almén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i58
ina almen.
orneringen är således i tvåfaldig bemärkelse
blott en del af något helt, där harmoni ej
vinnes med mindre denna del står i
samklang med och underordnar sig det hela.
För att man, utan att gifva afkall på
individualiteten, skall kunna, underordna
detaljerna, fordras fackbildning, på
kunskap grundadt omdöme. Den styrka, som
ligger i kännedom om gångna tiders verk,
den öfverses i de flesta fall. I stället för
att taga lärdom af redan vunnen
erfarenhet och därpå bygga vidare låta våra
dagars konstindustriutöfvare kritiklöst påverka
sig af för dagen tongifvande utländingar,
hvilkas alster genom tidskrifter och
fotografier på ett modejournals-liknande sätt
spridas och efterbildas.
Det är fackbildning och allvarliga
själfstudier som ännu felas flertalet af de
konstnärer, hvilka ägna sin begåfning och
sina krafter åt industrien, och våra dagars
konstindustriela alster göra därför ofta mer
intryck af att vara bärare af ornering än
att själfva vara ornerade föremål.
Mången gång har jag inför moderna,
med stiliserade djur och växter ornerade
föremål stått undrande. Hvarför tilltala de
mig ofta så föga, hvarför lämna de mig
kall och oberörd, hvarför känner jag ingen
önskan att återse eller äga dem? Jo, de
förefalla mig schablonmässiga, de sakna
det personliga, naiva och osökta, som
tilltalar känslan, som värmer och gläder.
Ordet stilisera betyder väl att, med
uteslutande af enskildheterna, återgifva det
för ett motiv väsentliga. Men en
uppfattning af det väsentliga vinnes icke utan
kännedom 0111 detaljerna, hvilket i sin tur
förutsätter grundliga studier af själfva
motivet, sedt i olika lägen, i växlande
belysningar och under olika utvecklingsstadier.
Det organiska. och just för motivet
utmärkande måste bibehållas. leke en
växtart grenar sig på alldeles samma sätt som
en annan eller har sina blommor
ens-artadt formade eller fästade vid stjälken,
men dylika olikheter, hvilka just äro de
karaktäristiska, de återgifvas så godt som
aldrig. Man förnimmer tydligt, att en mer
eller mindre felaktig och ytlig plansch varit
enda källan till konstnärens vetande.
Jag befann mig en gång i en karg
bergstrakt, där den skarpa vinden hade tvungit
en i en skrefva växande ek att som en
matta täcka marken och stenblocken, och
dess löfverk erbjöd ett det mest önskliga
ytornament-motiv. Vid sidan stodo några
resliga, för samma vind skyddade ekar,
och dessa utgjorde ett alldeles olikartadt
men lika utmärkt motiv till en bärande
eller stödande ornering. Jag har ofta sett
ekmotivet användt såväl i skulptur och
målning som inom textil-industrien, men
aldrig har jag tydligare än den gången
insett, hvad konstindustrien genom
konstnärernas bristande iakttagelse af naturens
mångfald går miste om.
Det är bättre att använda färre motiv
och bibehålla det för hvart och ett
säregna än att begagna en mångfald af olika
motiv och behandla dem alla
schablonmässigt. Det är dessutom rådligt att bland dessa
färre motiv blott välja ett, som till såväl
utsträckning som karaktär öfverensstämmer
med det föremål, som skall orneras, t. ex.
att som motiv för ett ytornament helst
taga en krypande växt, icke en med hög
stängel och uppsträfvande blad. Man
förstärker icke för ögat bärkraften hos ett
stödande element, om man till
ornerings-motiv använder en klängväxt, men väl
kan man därigenom få stödet, att verka
smäckrare. Härtill kommer, att en och
samma växt under olika utvecklingsskeden
erbjuder motiv af så skiljaktig karaktär, att
äfven detta bör beaktas. Mången gång
ligger det mer teckning och kraftigare
former i den utblommade växten än i samma
växt under blomningsstadiet.
Lika väl som man för att kunna
återgifva människokroppen brukar studera dess
anatomi och dissekera den, behöfver man
för att rätt kunna uppfatta en växt, ett
djur, äfven undersöka och sönderdela.
Fordran på rationalism, realism och
friluftsstudier har inom de bildande
konsterna för länge sedan beaktats. Blott inom
ornamentiken har denna fordran på
individuel uppfattning och samvetsgrant
återgifvande ännu icke gjorts gällande, men
äfven här torde den vara lika befogad och
lika väl böra utkräfvas.
För åstadkommandet af ett godt
konst-industrielt arbete erfordras, förutom
kunskap om ornamentikens och stiliseringens
lagar, äfven full kännedom om det
material, i hvilket föremålet skall utföras,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
