Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Ur bokmarknaden - Af N. J. Göransson - Af K. E. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ur bokmarknaden.
169
var utgifvare, samlingen egentligen blott
bestod af öfversättningar från tyskan.
Frågan, 0111 skriftsamlingen under Fries’
ledning motsvarat den nya ståndpunkt, som
vi tro att den vill äga, måste ännu få stå
oafgjord. Det är ännu mycket för tidigt
att besvara den. En ny ståndpunkt inom
religionsvetenskapens centrala område
innebär mycket, ty det är vanligen ett helt
tidehvarfs andliga arbete som i en sådan
skall taga sig ett uttryck. Om någon
därför proklamerar något i grunden nytt på
detta område utan att kunna hänvisa till
ett redan utfördt eget arbete i saken, har
man skäl att beväpna sig med tålamod och
låta förslagsställaren få god tid till
utförandet af det nya.
Att skriftsamlingen äfven efter Fehrs
bortgång haft att uppvisa flere intressanta
och läsvärda uppsatser måste väl allmänt
medgifvas. Och till dem räkna vi
professor Söderbloms religionshistoriska
framställning af Buddhas, Zarathustras och Kristi
frestelser, utgifvarens uppsats i den
orientaliska kyrkofrågan, Hedv. Nordens
Naza-reer- och Ebioniter-evangeliifragmenten m.
fl. Men verkligt centrala framställningar,
där den nya religonsvetenskapliga
ståndpunkten kunde komma tillsynes, har Fries’
skriftserie tills dato icke innehållit. En
uppsats torde måhända dock få betraktas
såsom ett slags inledning till en sådan
framställning. Vi åsyfta härvid Oskar N.
Le-vans »Kristendomens utvecklingsmöjlighet»
(N:r 36, s. 13—59). — Anmälaren har
med stor sympati läst densamma, och den
förtjänar helt säkert att bli
uppmärksammad i vidare kretsar, äfven om den icke
egentligen kan anses vara ägnad att föra
teologien framåt. Man finner, att den
riktigt betonar några mycket viktiga stycken,
som långt ifrån alitid komma till sin rätt
hos religionsvetenskapliga skriftställare.
Författaren ställer oss inför frågan, om
kristendomen är en företeelse, som måste
antagas eller förkastas i den gestalt, hvari
den en gång framträdt, eller om den under
principiel trohet mot sig själf kan förändra
sitt utseende, såsom människolifvet i
allmänhet gör. Och då han vill besvara
frågan så, att han jakar det senare
alternativet, erinrar han oss om, att kristendomen
väsentligen gör anspråk på att vara ett
evigt gudomligt lifs inträde i det timliga.
Den är allra först Guds sons personliga lif
i Kristus och sedan hans helige andes
verksamhet bland människorna.
Kristendomen förutsätter människornas behof af
ett lif, som är högre än denna världens,
tror därpå och bedömer tillvaron därefter,
hvarför den ock kan sägas innehålla en
idealistisk världsåskådning, om än i
outvecklad form. Den vill vara en allsidig
yttring af ett personligt lif, som har sitt
fäste och sin umgängelse i himmelen. Den
framställer därför sådana etiska
grundsatser, som icke teoretiskt kunna uppfattas
utan metafysik, och vill sålunda gifva äfven
människans tankeverksamhet ett område,
som är högre än den »exakta»
vetenskapens. — Kristendomen har i verkligheten
erbjudit mänskligheten storslagna och högt
gående lifsprinciper, hvarigenom alla
hennes bästa anlag kunna utveckla sig,
grundsatser, hvilka ligga så djupt, »att de aldrig
kunna bortsköljas af tidsväxlingens ström
och så rika på innehåll och kraft, att de
kunna lämna material till normer för de
mest olikartade tiders behof». — Om vår
afsikt vore att här referera, kunde vi ur
denna Levans uppsats framdraga mycket,
som vore af intresse, men vi lämna åt
läsaren nöjet att uppsöka det. —
Om vi äro riktigt underrättade, skulle
den nu anmälda skriftserien icke vara
synnerligen uppmärksammad af den teologiskt
intresserade allmänheten. Hvilken orsak
detta än må hafva, så beklaga vi
förhållandet. De problem, som skriftserien vill
tjäna, äro så viktiga, att de icke böra
förbises inom vårt land; och äfven om det
som här bjuds icke skulle kunna sägas
utgöra någon slutgiltig lösning af de
betydelsefulla frågorna, så har dock ett arbete
däri blifvit nedlagdt, som förtjänar en bättre
lön än förbiseendet.
N. J. Göransson.
Hugo Samzelius: / nordanland. Skildringar.
Stockholm, C. E. Fritzes hofbokhandel.
Åter ett galleri nordiska bilder ur den
alstringsflitige författarens och
»landsvägsriddarens» — såsorn han själf älskar att
kalla sig — digra skissbok.
En följd skildringar och beskrifningar,
historier och prosadikter — från
nordligaste delarna af Sverige, Norge, Finland
och Ryssland — ordnade under
öfverskrifterna »På fjällstig och efter finnhäst» —
»I pulka och forsbåt» — »Skisser, stäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
