- Project Runeberg -  Ord och Bild / Elfte årgången. 1902 /
173

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Ur bokmarknaden - Af Klara Johanson - Med trådlös telegraf. Af Tom Gründer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

173

Något af hafvets dyningssvall brusar i den
smärtsamt frågande »Hvartill?»,
kärleksyrans vemod har fått ett vackert och
pregnant uttryck i »Sekunder» med dess präktiga
slutstrof:

Med hvarje slag, som fullt ditt hiärta slår,
förklingar ur mitt lif en ton af lycka,
som fröjd den smög sig in i själens vrår
men skall som eko mig med smärta trycka,

och i »Stjärnan sjunger», den mest
melodiska af alla samlingens dikter, ljuder en
sällsamt skär klang.

Slutpoemen präglas af en älskvärd
innerlighet, en vinnande osökthet, jag skulle
nästan vilja säga naivitet, om ordet förstås
i sin bästa mening. Sökaren famlar icke
längre, han har knäppt sina händer till ett
stilla tack för hvad lifvet skänkt honom.

Boken har värde icke blott för sina
poetiska förtjänster utan äfven som en
öppenhjärtig bikt om ett ungdomslifs
storm-fyllda odyssé.

a: y.

med trådlös telegraf.

Af TOM GRüNDER.

EN känd och framstående, i
hufvudstaden bosatt uppfinnare, ingeniör F.,
hade för icke längesedan i sitt eleganta
och gästfria hem till en middag samlat
några vänner, bland hvilka också befann
sig den som skrifver dessa rader. Att vår
värd sedan en längre tid tillbaka varit
sysselsatt med en serie experiment med
trådlös telegraf efter ett af honom själf uttänkt
system, var oss alla bekant; det var med
liflig glädje vi nu erforo, att han hade sitt
system färdigt och hade för afsikt att
redan samma afton låta oss se några prof
på huru det fungerade. De förklaringar
han lämnade oss öfver sin metod har jag
naturligtvis ej rättighet att här offentliggöra
— vill blott i förbigående uttrycka som
min mening, att den har afsevärda
företräden framför såväl Marconis som Orlings,
ity att den icke kräfver upprättande af
några stationer eller vidtagande af andra,
jämförelsevis tidsödande arrangemang, utan
sätter den telegraferande i stånd att genast
meddela sig med hvilken plats på
jordklotet som helst.

Ingeniör F. har under sina många
resor haft tillfälle göra åtskilliga
bekantskaper och kan räkna bland sina vänner icke
få af Europas mest framstående
personligheter; det var nu hans mening att medelst
sin nya uppfinning öfversända hälsningar
till alla sina celebra vänner. Medan vi,
samlade i rökrummet efter middagen,
talade härom, trädde värdinnan in och
riktade till oss alla en älskvärd inbjudning

att hos henne och hennes man tillbringa
påskaftonen — en inbjudning som knappast
kan sägas ha kommit oväntad, enär det
sedan flera år tillbaka är en tradition, att
i det F:ska hemmet på påskaftonen samlas
hela familjens umgängeskrets.

»Men kom ihåg en sak, mina herrar»,
sade fru F. med ett skälmskt litet leende,
»ni slipper inte ifrån att skrifva verser på
äggen!»

Vi logo alla — somliga af oss en
smula skamset, i hågkomst af hur mycken
möda denna obligatoriska versskrifning
brukade kosta oss och hur klent resultatet i
allmänhet plägade blifva.

Då utbrast någon: »Hör du F., — om
du, när du nu telegraferar till alla dina
snillrika vänner, skulle be dem svara med
hvar sitt äggrim!»

Förslaget väckte allmänt bifall. Detta
skulle ju lätta våra mödor och skänka en
hittills okänd glans åt vår påskaftonspoesi!
"Vår värd formulerade verkligen sina
telegram i antydd syftning. Och under
aftonens lopp hade vi nöjet emottaga det ena
svaret efter det andra från en hel del
berömdheter, som haft älskvärdheten
efterkomma vår värds uppmaning. Då jag nu
går att meddela Ord och bilds läsare dessa
äggrim, måste jag beklaga, att en del af
dem ej torde vara fullt korrekt återgifna.
Morgonen efter den minnesvärda middagen
råkade nämligen en tjänstflicka hos
herrskapet F. få tag i några af de dyrbara
manuskripten, och — i enlighet med en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 11:33:04 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1902/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free