- Project Runeberg -  Ord och Bild / Elfte årgången. 1902 /
215

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Rydbergiana. Af Robinson. Med 2 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ryd bergi ana.

215

Bland upplagans nya stycken i bunden
form synes mig det mest fulländadt
intagande vara en liten dikt kallad Edén * Den
öppnar oss tillträde till Rydbergs allra
egnaste hjärtelag i någon solig
meddelsamhetens stund. Han själf i lifstiden
befarade, att ett offentliggörande skulle väckt
missförstånd, emedan han mot vanan
skrifvit i så lätt och förtrolig ton. Men ack,
hur tacksamt skulle man ej hafva
välkomnat många sådana sommarljusa
»house-hold words» från skalden! När den
allvarlige vise ler, så bara glädjer sig den
ovisa världen, kanske medveten om
bristande förutsättningar för att helt uppfatta
en vidtförfaren människas leende; men att
ofullständigt förstå är ej alldeles det samma
som ett »missförstånd».

Enhvar nog gynnad att hafva fått
åtnjuta Viktor Rydbergs förtroligare umgänge
kan med mig vittna, hur nära besläktadt
hemlynnet i detta lilla poem är med
minnesbilderna af personlig samvaro med
honom på tu man hand — eller i hans
Susens närvaro —, ena gången inom deras
egna dörrar, någon annan kanske under
vidsträckta kvällsvandringar i och utom
Stockholm.

Hade man af natur och uppfostran
varit utrustad med ett stenografiskt minne,
då vore nu tillfälle att glädja också andra!
Ty hvarje hans äfven mera tillfälliga
yttrande under sådana stunder borde ord för
ord antecknats.

I hans minnesgoda makas hjärta finnes
tvifvelsutan en oskrifven bok liknande
Ec-kermanns Gespräche mit Goethe. Men
Eckermanns vardt ock •—• lyckligtvis —
skrifven.

*



Bland föreläsningar är att märka en,
mycket kort, i hög grad öfverraskande
sådan, hållen i Göteborgs Vetenskaps- och
Vitterhetssamhälle den 22 maj 1876 och
demonstrerande — om än inom knappaste

ligt upphittats och består af lärarebref till (icke
den drömde »Gunnar» utan) en verklig gosse, i
hvars barndomshem Viktor Rydberg varit
informator i liela två år. Men tillgodogörandet
strandade mot adressatens invändningar.

* Stycket förekommer (stympadt) i
»Vapensmeden».

omfång •— »En hypotes om de fysikaliska
orsakerna till tyngdföreteelserna ». *

Redan med den nödtorftiga hjälpen af
helt elementära geometriska och
algebraiska kunskapsrester förstår man straxt de
rydbergska diagrammen så väl som de
allbekanta gamla sferoidformlernas
användning vid beviset för, att Keplers lagar etc.
etc. förbli alldeles lika giltiga — eller
på universum tillämpliga — äfven utan
vår hittills i bruk varande uppfattning af
den s. k. tyngdkraften. Den grundkraft,
hvilken Rydberg vid sin tydning af
företeelserna hänvisar till, i stället för tyngdens,
är molekulartrycket inifrån utåt från
molekyl till molekyl, etermolekylernas tryck
och de andras (de för vår
sinnesuppfattning kroppsliga molekylernas) tryck, det
förra ett vida mer energiskt än det senare:
af hvilken skillnad i energi vållas ali
till-blifven och fortsatt rörelse inom
världsrymden. Ty vore dessa respektive
mole-kulartryck i stället lika, så motvägde de
hvarandra — och hvarje tecken till rörelse
uteblefve; alla de kosmiska krafterna
för-hölle sig latent; ingen skapelse funnes.

Föreläsaren afslutar sitt meddelande
med den anmärkningen, att efter vunnet
burskap för ofvan framställda hypotes
återstode visserligen ännu (för framtida forskare)
att tyda kraftöfverföring på ofattligt
»minimala» afstånd.**

Men åtminstone vidkommande mätbara
eller föreställningsbara lägeskillnader är
man för alltid befriad från att anlita den
orimliga hjälphypotesen om actio in distans.

Det rikaste — äfven omfångsrikaste
nya i den posthuma upplagan, och
hvarefter vi nu hunnit längta i hela tjugufem
år, är emellertid dessa under hösten 1876
i Göteborg öppnade »filosofiska»
föreläsningar, dem föreläsaren hade lofvat sedan
utgifva som bok under titel »i filosofiens
förgårdar». Där skulle man få läsa in
extenso hans egen fullständiga
tankebekännelse. (Försåvidt näml. fullständighetsepi-

* Eller till det universela fenomen inom
kosmos, som kallats »attraktion».

** Då ju enligt naturforskarnas åsikt om
världsalltets beskaffenhet ej någon molekyl verkligen
vidrör någon annan molekyl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:45:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1902/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free