- Project Runeberg -  Ord och Bild / Elfte årgången. 1902 /
216

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Rydbergiana. Af Robinson. Med 2 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

242

robinson.

tetet låter sig använda på en i oaflåtlig
utveckling stadd sanningssökares bikt.)

Man har nu fått det. Änskönt ban
aldrig vann tid att ordna i bokform sina
föredragsserier, så kan hädanefter en hvar
intresserad komma till rätta med denna
bekännelse genom själfva föredragen —
tryckta sådana de hållits. De äro, för
kännedom af Rydberg, hvad de under
boktiteln »Människans historia» utgifna
föreläsningarna äro för vår kännedom af Geijer.*

De gifva oss klaven till sådana, för
Viktor Rydberg själf så helt afgörande, men
för ej filosofiskt forfarne läsare ju något
gåtfulla begrepp, som t. ex. (om den
objektiva världen) »ting och fenomen» eller (om
själsvärlden) »gudamänniskan och den
empiriska människan». Man finner dem
im-plicite (som vore de själfva pulsen eller
andningen där) i hvarje moment af hans
tankelif, men ock alldeles liktidigt i hans
känslo-, fantasi- och viljelif. Dessa
människovarelsens tvenne sidor, hvilka inom ett
något svalare temperament tyckas lefva
som skilda, äro hos män som Geijer och
Rydberg s. a. s. monistiskt oskiljbara. Börne
pedagoger af deras typ abstrahera ju äfven
de, men blott teoretiskt, icke tillika i
karaktär och lifsuttryck; lifvet splittrar dem
icke, som fallet är med så många af oss
andra. De föra det väsentliga äfven af
barnets syn och af ynglingens hug med
in i den fasta mannaåldern.

För den skull är det sant, att hos dem
mer än något annat »det rent personliga»,
eller »hvad de äro», orsakar deras
omätliga inflytande öfver flera på hvarandra
följande släktled af ungdom, som fått sin
själfständighet i tanke och känsla väckt
genom dem — såsom jag i inledningen
till denna uppsats påstod. Från skaplynnen
som Geijers komma ifrågavarande impulser
något oemotståndligare; men tillika
ojämnare, då han ju icke alltid uttrycker sig
fullt begripligt, men, när han stundtals
lyckas göra det, gör det så med ens
allsidigt, att han i dessa stunder tyckes oss
vara rentutaf den populäraste tänkare och
skald Sverige någonsin haft. Rydbergs
välbekanta uttryckssätt är icke i den
meningen styckevis blixt-klart utan är öfver-

* Också, de redigerade först efter föreläsarens
död, men enligt uppteckningar af åhörare;
hvaremot Rydbergs finnas af honom själf före
uppläsandet ord för ord utskrifna.

allt, hela vägen fram glänsande solklart.
Hvadan ej heller något enda moment af
hans tankes färd behöfver undgå oss.

i hvarje fall må väl utan öfverdrift
kunna såsom exempel åberopas, att
näppeligen något band skrifter i metafysiska
ämnen står till att uppvisa, som erbjuder
färre svårigheter att följa med än — för
att blott tala om dem — Viktor Rydbergs
20 föredrag om materialism och idealism,
ehuru de flesta bland dessa syssla med
försök till lösning af de hårdaste knutar
tänkandet öfverhufvud mött.

Såsom icke fackman, inskränker jag
mig till ofvanskrifna summariska omdöme,
helst Ord och Bilds utgifvare snarast
möjligt räknar på en artikel af någon filosof

öfver samtliga föreläsningarna.

*



Till sist är att märka, bland bilagor
till lefnadsteckningen, ett aktstycke in fac
simile med Rydbergs kända handstil, ehuru
något större bokstäfver än harts vanliga *,
lydande som följer:

Tryckfrihetsförordningens § 3, mom. 2,
stadgar, att förnekelse af den rena evangeliska läran
skall straffas med böter eller med fängelse från och
med två månader till och med ett år hvarjämte
skriften, hvari förnekelsen offentliggjorts, skall
konfiskeras.

Med den rena evangeliska läran hafva
lagstiftarne utan tvifvel menat den
evangeliskt-luther-ska, sådan hon i sina symboliska böcker blifvit
framställd, och antagligt är, att hvarje i tryck
offentliggjord skiljaktighet från det ena eller andra
momentet i hennes lärobyggnad inbegripes under
uttrycket: förnekelse af den rena evangeliska läran.

Ar denna tolkning riktig, beröfvar
lagparagrafen hvarje teologisk eller filosofisk åsikt, som i
någon punkt afviker från de af statskyrkan som
symboliska erkända böckerna, laglig rätt att
framträda i skrift. Intet undantag göres för en på
vetenskapliga grunder byggd öfvertygelse, uttalas
än denna i hofsammaste form.

Lagligt tryggad yttranderätt i tankens och
lefnadens viktigaste spörsmål finns således i
Sverige icke.

Vi undertecknade våga härmed till lagstiftare
ställa en bön om att detta sakförhållande må
afhjälpas. Att frihet är vetenskapen faktiskt
med-gifven beror allena på de styrandes fördragsamhet.
Men ingen vet hvad framtiden skall medföra, ingen

* En petition till landets lagstiftande
myndigheter, den enda man vet honom hafva uppsatt. Det
var under kvarstadsoväsendet hösten 1884.
Inlagan nådde aldrig sin adress då, de tvänne första
medpetitionärerna visserligen vidfogat sina namn
men uraktlåtit att skaffa flera.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:45:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1902/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free