Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Finska teatern i Helsingfors. Af Werner Söderhjelm. Med 5 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245
I de talrika artiklar och polemiker,
som vid seklets midt ägnades
teaterförhållanden hos oss, och i hvilkas
entusiastiska ideela ton man igenkänner
reflexerna från det stora fosterländska
uppsvingets värma, är grundtemat ständigt
detta: en inhemsk teater med inhemska
förmågor och en arkitektoniskt värdig
skådeplats. Mera sällan höras röster,
som skulle manat till grundläggandet af
en dramatisk konst på finska språket.
Men det hade ju varit egendomligt, om
den starka finska rörelsen, som vid denna
tid, särskildt genom Snellman, bredde sig
ut öfver bygderna, icke skulle hafva
återverkat äfven på idéerna i denna stora
kulturfråga. Såvidt jag vet har dock
Snellman själf i dessa tider icke riktat
sitt intresse på teaterns framtid i
Finland. Men redan 1844 finner man i
Helsingfors Tidningar en uppsats »Om
inrättandet af en finsk teater», undertecknad
A. M. och härrörande från Snellmans
lärjunge, den sedermera så bekante
politikern och skriftställaren, kommunalrådet
Agaton Meurman. Artikeln är skrifven,
då författaren ännu var en adertonårig
skolyngling, och ehuru hans uttryck:
»finska» sujetter, »finsk» teater, »finsk»
dramatik o. s. v. kunna tydas såsom
öfverhufvud åsyftande inhemska, så
tyckes dock artikeln i grunden syfta åt en
språkligt finsk teater. Den framhåller,
att skådespelaretalangen icke borde vara
stridande mot det finska lynnet samt
att en finsk trupp skulle kunna fostra
en dramatik med ämnen ur den finska
historien och det finska folklifvet. »Hvad»,
säger författaren, »om i en framtid vi
eller våra efterkommande skulle se ett
nationelt stycke utfördt af finska
skådespelare.» Redaktionen anmärker i en
not, att man ej af författarens
framställning får det fullt klart, huruvida han
öfverhufvud menar en inhemsk eller rent
finsk teater samt tillfogar, att det senare
alternativet är någonting, som måste
anses fullständigt sväfva i molnen.
Ar 1847 uppfördes för första gången
å ett sällskapsspektakel i Kuopio en
större finsk originalkomedi
»Silmänkään-täjä» (Trollkarlen) af P. Hannikainen, ett
högst drastiskt och realistiskt stycke, som
skildrar de primitiva förhållandena i en
by befolkad af dumma människor, oeh
blandt annat på scenen framför åtskilliga
af deras husdjur. Samma år innehöllo
Helsingfors Tidningar åter en artikel om
inhemsk skådespelarekonst, och i denna
artikel är första gången uttryckligen
sagdt, att en finsk-språkig teater är ett
nationelt mål, som förtjänar att
efter-sträfvas. »Kan den svenska truppen»,
skrifver artikelförfattaren, »rekrytera sina
leder med här infödda sujetter, så må
man anse isen bruten. De infödda
su-jetterna skola antingen känna finska
språket eller lätt lära sig det.» Egendomlig
är emellertid hans idé om sättet för
finskans inträngande i dramat. »Man skall
då börja med finska kupletter, möjligen
en och annan finsk scens inflikande i
originalpjäser på svenska, ungefär som
man nu i våra poetiska kalendrar och
ströskrifter ser finska stycken broderligt
förlikas vid sidan af de svenska. Man
skall då vänja sig vid att höra finska pä
scenen; i stället för kupletter och spridda
uppträden skall man slutligen få se mindre
stycken och ändtligen jämväl större
uppföras på det inhemska tungomålet. Har
man hunnit så långt, då blir det tid att
skilja den finska och den svenska scenen
åt — Finland skulle då äga en nationel
teater jämte den svenska . . . Ingen vän
af fosterlandet anser hoppet om en finsk
litteratur som en tom dröm, hvarföre
skulle man misströsta om den finska
dramatiken?»
Artikeln är osignerad. På en fråga,
hvilken den, som skrifver dessa rader,
en gång rörande densamma riktade till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
