Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Bröderna Asam. Af Ola Hansson. Med 8 bilder - X - En gammalflorentinsk bildkrönika och en teckning i Nationalmuseum. Af John Kruse. Med 5 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
ola hansson.
känner dem: ljuset, poesien, det
indivi-duela, personlighetens charm och doft.
Rörande åtskilliga konstverk strider man
om, huruvida de härröra från bröderna
Asam eller ej. Jag tycker, att deras
konst är så utpräglad och egendomlig,
att om ett konstverk ej själft kan säga
oss: jag är en Asam, det också kan
vara tämligen likgiltigt, hvad som
därvidlag afgöres med lärda grunder.
Ett saknar brödernas konst, liksom
rococon öfverhufvud taget: allt moll. Den
är alltigenom en konst i dur, i renaste
dur. Detta är en inherent egenskap hos
densamma och hör till dess innersta
väsen. Den som är van att i moll allena
höra tillvarons djupa hemligheter, skall
emellertid sakna detta och förnimma
frånvaron däraf som en tom och kall
punkt. Denna konst är en klarhet, som
icke kastar någon skugga; däri ligger
dess monotoni.
en gammalflorentinsk bildkrönika och
en teckning i nationalmuseum.
AF JOHN KRUSE.
Med 5 bilder.
TILL British Museums
handtecknings-samling inköptes 1873 för 1,000 pund
sterling en märkvärdig gammal skizzbok
med Q9 bla.d, hvilken en tysk gravör,
professor Edvard Schæffer, på 1840-talet
lyckats komma öfver i Florens och som
sedermera pa.sserat genom några andra
privata samlares händer, tills den slutligen
hamnat hos John Ruskin, den bekante
engelske konstskriftställaren och moralisten,
som satte ett högt värde på densamma,
hvilket man ser däraf, att han tog ut de
blad, som mest behagade honom, satte dem
i ram och lånade ut dem till offentliga
institutioner eller till vänner. Men då
styrelsen för British Museum, hvilken, innan
Ruskin köpte skizzboken, legat i
underhandling om dess förvärfvande, fått sina
ögon fullt öppnade för dessa teckningars
kultur- och konsthistoriska märklighet och
önskade inköpa dem för museet, afstod
Ruskin med sin vanliga liberalitet sin kära
gammalflorentinska skizzbok åt engelska
staten för samma pris, som han själf hade
betalat.
Sålunda blifna offentlig egendom, hafva
dessa teckningar genom det praktverk, som
den förtjänte föreståndaren för British
Museums gravyr- och handteckningsskatter,
Sidney Colvin, utgifvit öfver dem (Sidney
Colvin: A florentine Picture-Chronicle by
Maso Finiguerra. London 1898*),
blifvit kända i ännu vidare kretsar, hvilket de
också i hög grad förtjäna, i synnerhet som
ett slags »documents humains», hvilka
genom den naiva realismen i sina
skildringar ofta nog på ett slående sätt belysa
tidens kulturhistoria och genom sitt
tankeinnehåll äro af stort intresse för en viss
sida af tidens själslif.
Dessa 99 teckningar bilda nämligen ett
fragment af en illustrationsserie till en af
dessa under medeltiden och renässansen
holm.
* Arbetet finnes i Kongl. Biblioteket i Stock-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
