Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Malwida von Meysenbug. En studie i lefnadskonst. Af Ellen Key. Med 2 bilder - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
ellen key.
Sommaren tillbragte hon ensam vid
en liten badort, utan annat umgänge än
hafvet och böckerna. Under denna
kon-templativa, kraftsamlande tid kunde hon
fullt tillägna sig det rika stoff, hon
samlat, och »försjunka i det objektiva
åskådande, som gör själen stilla inför lifvets
mysterium» och som — genom känslan
af alltings innersta enhet — ger den
ensamma styrka att bära ensamheten.
Återkommen till London blef hon en
gång vittne till Herzens förtviflan öfver
att icke kunna skaffa reda och ordning
i hemmet och att själf ingen hand hafva
med barnen. Hon erbjöd sig nu att
flytta in i hans hus och vårda, det hela,
utan lön men med full myndighet i fråga
om såväl hushållet som barnens vård
samt med rätt att ge några lektioner
utomhus för att förtjäna det lilla, hon
behöfde för sina personliga utgifter.
Herzen antog med stor glädje detta anbud.
Det är betecknande för Malwida v.
Meysenbug; — i motsats till nutidens,
för sitt personliga oberoende, sin andliga
produktion så fanatiska kvinnor, dessa för
hvilka deras egna barn ofta äro en börda
— att hon med glädje uppgaf sitt
personliga oberoende, sin själfständiga
verksamhet, sina författarmöjligheter för att
ägna sig åt sin Familie der freie7t Wahl,
där hon i känslan för den lilla Olga nu
upplefde moderskänslans djupa fröjder.
Herzens son hade en utmärkt lärare, en
förnäm polack, som tillhörde
emigrationens ypperste; Louis Blanc gick ut och
in i huset, af Olga betraktad som en
lekkamrat; äfven Felix Orsini hörde till
vänkretsen. Under Garibaldis besök i
London lärde Malwida i honom vörda
den bland alla enastående, särskildt
genom s den enkla enhetligheten i hans
personlighet, där det aldrig fanns någon
dualism mellan ord och handling, en
man af ett enda stycke». Och det var
denna äkthet, hvilken redan då gaf ho-
nom »situationens poesi såsom ingen
annan hjälte ägt den sedan antikens dagar»,
säger Malwida v. Meysenbug i sin
fängslande skildring af honom.
Som uppfostrare gick Malwida v.
Meysenbug tillväga så, som endast den
verkliga individualisten gör det. Hon
brukade hvarken tukt eller tvång,
öfvertygad som hon var att familjens liksom
statens uppgift är »att skydda
individualiteten, så att den får utveckla sin
egnaste natur» och att, hvad individen af
samhällsuppfostran behöfver, det bör
bibringas den genom de intryck och
föredömen, som omgifva barnet, ej genom
dressyr, hvilken icke förädlar, endast
undertrycker naturen. Vill man, yttrar hon,
ge barnet äkta bildning, då måste man
i främsta rummet själf undvika alla
osköna scener och därnäst hafva det
tålamod, som ej begär att se frukten före
blomman. Lugn och konsekvens äro
nog för att uppfostra. Om de vuxna
vid barnens utbrott mindes, att dessa
lika väl som de själfva hafva sitt eget lif
och måste genomgå sina egna inre
strider, då skulle de vuxna afstå från
våldsamma ingrepp. leke straffandet af hvarje
fel, icke en stundlig uppsikt, endast ett
omärkligt öfvervakande och ett stilla,
tyst arbete, i förbund med tiden, kan
kallas uppfostran. Och denna, säger
hon vidare, behöfver icke stödas af
någon positiv religionsundervisning. Hon
ingaf Olga vördnad för allt skönt och
godt, i synnerhet stora människors lif;
hon lärde henne att sky kortsynta
omdömen om andras tro, och då Olga
utifrån väcktes till frågor om religionen,
undervisade hon henne senare i
kristendomens, liksom i alla stora religioners,
historia. Men framför allt främjade hon
hos Olga »den verksamma medkänsla,
som är det djupast religiösa och etiska
elementet inom mänskligheten» samt ett
sådant studium af naturen, att hon blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
