Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Om väfda tapeter. Af Gustaf Upmark. Med 13 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458
GUSTAF UPMARK.
i Europa norr om alperna än det
samtida mera studerade måleriet. — Liksom
inom denna systerkonst kan man vid
denna tid äfven inom tapetväfveriet
särskilja tvänne olika riktningar, en
nationelt nederländsk, utgörande en direkt
fortsättning af den äldre tidens konst,
■och en romaniserande, med inflytelser från
den italienska renässansen. Detta gäller
såväl med afseende på komposition och
färgval som ämnesval, så att de
väfnader, som framställde ämnen, antika,
mytologiska o. a., som blifvit moderna
genom renässansrörelsen, utfördes i den
romaniserande stilen, under det att de
historiska och till en del de religiösa
ämnena vanligen framställdes af konstnärer,
som höllo sig till de gamla traditionerna.
Dessa båda riktningar fortlefde vid sidan
af hvarandra, men det nya segrade dock
så småningom, äfven om man ganska
länge — ända in på början af
1600-talet — kan spära det äldre.
Med afseende på kompositionen gör
sig det italienska inflytandet gällande på
så sätt att det kommer mera reda och
klarhet i anordningen af det hela,
figurerna blifva i allmänhet större och färre
och grupperas omkring en
hufvudhand-ling, teckningen af de enskilda figurerna,
liksom af omgifningen, visar mera
natursanning, och framför allt viktig är
användningen af flera plan och af
perspektiv, ofta t. o. m. långt perspektiv.
Landskapliga bakgrunder med vidsträckta
utsikter hade väl redan det nationela
tapetväfveriet på 1400-talet börjat använda,
men man hade då mera behandlat det
som neutral bakgrund. Nu ingår det
som en nödvändig del af framställningen,
allt under det denna dock under den
äldre tiden (1500-talets förra del)
bibehåller sin hufvudsakliga rent dekorativa
och textila karaktär. Ogonpunkten
placeras lågt, hvarigenom figurerna komma
att stå bakom hvarandra, ej öfver hvar-
andra, som under medeltiden; äfven
horisontlinjen kommer härigenom att ligga
lågt.
Det var särskildt en händelse som
blef af stor betydelse för den brüsselska
tapetväfnadskonsten vid denna tid,
nämligen påfven Leo X:s beställning af en
tapetsvit efter kartonger af Rafael. När
denna svit år 1519 första gången
upphängdes i Sixtinska kapellet i Rom, väckte
den ett oerhördt uppseende. Den
framställer som bekant scener ur
apostlarnas historia och väfdes af en af
Briis-sels skickligaste konstväfvare, Pieter v.
Aelst. Denna händelse bidrog oerhördt
till brüsseltapeternas världsrykte, och
beställningar ingingo i massor. Den
stadfäste tillika det italienska inflytandet.
Till en början gjordes teckningarna af
italienare, mest af den romerska skolan,
såsom Giulio Romano m. fl., sedermera
äfven af de nederländare, som utbildat
sig i denna skola. Ingenstädes torde
häller dessa romanisters konst komma
så till sin rätt som i de tapetsviter som
väfts efter deras kartonger; den främste
af dessa var Barend v. Orley.
Flandern hade år 1493 genom gifte
kommit under det kejserliga
Habsburgska huset, hvilkets furstar, liksom
företrädarna, de burgundiska hertigarna, voro
lifligt intresserade af den praktfulla
tapetväfnadskonsten och skänkte den sitt
beskydd. Det habsburgska väldet
omfattade nu äfven Spanien, och det är i
denna omständighet vi hafva att söka
orsaken till att en sådan massa af de
dyrbaraste tapeter från den högsta
blomstringstiden finnas just i Madrid. De
hafva säkerligen kommit dit på många
vägar, såsom direkta beställningar af
furstarna, såsom krigsbyten och såsom
gåfvor till ståthållare och fältherrar af
städer, korporationer och enskilda. Det
var några prof af dessa oförlikneliga
skatter som i afbildning visades å Nor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
