Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Om väfda tapeter. Af Gustaf Upmark. Med 13 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424
GUSTAF UPMARK.
talade Delfft-tapeterna; bården visar en
rik, om beslagsornamentet påminnande
ornamentik mot en djupt röd botten af
förträfflig verkan.
Det tyska tapetväfveriets historia är
ännu föga undersökt; redan under
medeltiden funnos dock verkstäder i flera
af isynnerhet de sydtyska städerna, och
under 1500- och 1600-talen inrättades
dylika af furstarna i Tyskland, liksom
annorstädes i Europa. En å
utställningen exponerad, här afbildad tapet,
framställande »Alexander den store gifvande
landet fred, på kvinnornas förbön»
härstammar möjligen från hertig
Maximilian I:s fabrik i München, där den väfts
i början af 1600-talet. Särskildt bården
med sin rika beslagsornamentik synes
tyda på tapetens tyska ursprung;
inskriften å kartuschen i öfre horizontalbården
är också affattad på tyska språket.
Denna tapet, som tillhör
Skoklostersamlingarna, har af d:r Böttiger påvisats
utgöra förebilden till en svensk
allmoge-väfnad från 1700-talet, hvilken nu finnes
i H. M. Konungens ägo. Båda
tapeterna voro upphängda i närheten af
hvarandra å utställningen; deras inbördes
förhållande utgör ett synnerligen intressant
dokument till den svenska
allmoge-väf-nadskonstens historia.
Den stora massan af väfda tapeter
från 1600-talet, som finnas i behåll och
som anträffas spridda öfver hela Europa,
härstammar dock från Brüssel.
Utställningen hade att uppvisa prof,
karaktäristiska för de båda hufvudepokerna inom
det brüsselska 1600-tals-väfveriet, den
Rubenska och den Le Brunska. Till
den förra är att räkna den efter kartong
af Rubens väfda tapeten, som framställer
den romerske konsuln Decius Mus’ död,
äkta rubensk i sin väldiga kraft, samt
den efter v. d. Hoeckes kartonger väfda
sviten »Månaderna, Dagen och Natten».
—• Efter rubensperioden följer den fransk-
klassiska tiden, på detta område bäst
representerad af Le Brun. Då denne
konstnärs verksamhet på tapetväfveriets
område framför allt tillhör Frankrike och
gobelinfabriken, får jag tillfälle att
återkomma till honom. Den i Brüssel väfda
sviten med scener ur Meleagers historia,
hvilken fanns att se å utställningen, är
utförd efter Le Bruns kartonger; den har
för oss ett särskildt intresse därigenom
att den kopierades å den af Ulrika
Eleonora d. ä. inrättade
tapetväfnadsverk-staden på Karlberg.
I Brüssel bedrefs tillverkningen af
tapeter i ett stort antal atelierer ända
till midten af 1700-talet, alltjämt
omsväf-vade af sitt rykte från glansperioden.
En af de sista mera betydande
ateliererna var konstnärsfamiljen v. d. Borghts,
från hvilken öfverintendenten Hårleman
på 1740-talet inköpte åtskilliga tapeter
till Stockholms slott, där de slutliga
inredningsarbetena då pågingo. Samtidigt
gjordes äfven beställningar i de franska
fabrikerna i Beauvais. Man hade å
utställningen tillfälle att jämföra de båda
fabrikernas alster: brüsselfabriken visar
sig här helt och hållet hafva frångått
sina gamla traditioner och ansluter sig
nära till den franska uppfattningen af
det textila såväl i komposition som
färger, d. v. s. tapeterna afse att så
fullkomligt som möjligt likna målade taflor.
Men under det att Beauvaistapeten, efter
kartong af Boucher, är utförd i en
öfverlägsen teknik och präglas af
rococokon-stens hela gratie, är Brüsselväfnaden ej
annat än efterbildning. Frankrike har
helt och hållet tagit ledningen.
Redan Frans I hade inrättat en
väf-nadsatelier på sitt slott Fontainebleau,
bland hvars förnämsta konstnärliga
krafter voro ett par italienare, Serlio och
Primaticcio. Under 1500- och början af
1600-talet uppstodo ytterligare ej mindre
än tre dylika fabriker, samtliga i Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
