- Project Runeberg -  Ord och Bild / Elfte årgången. 1902 /
430

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Författaren Oscar Wilde’s föräldrahem i Irlands hufvudstad. Af Lotten von Kræmer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

430

att icke samma förhållanden som inom
Irlands grannriken ligga till grund för
familjelifvets natur och blomstring på
Erins gröna ö. Det husliga lifvet i
England och Skottland väcker ej sällan
tanken på cle ömtåliga blommor, som vi se
uppdragna med bistånd af spalié. Det
irländska hemlifvet tyckes däremot hafva
följt en tvångsfriare, mindre sträng lag,
något som naturligtvis har sin yttersta
orsak i nationaliteternas olika skaplynne.

Irländaren säger om engelsmannen och
i synnerhet skotten: »han är så kall!..»
Och med. dessa ord lägger han i dagen
just det, hvaruti den största olikhet
emellan dem och honom består.
Engelsmannen har, som man vet, ett beräknande
förstånd, skotten är i högsta grad ihärdig
och envis, hos irländaren däremot finnes
det eld, lidelse. Den lägre folkklassen
i Irland är deltagande och lättrogen, ja,
ofta vidskeplig. Dessa karaktärsdrag,
förädlade hos den bildade delen af
nationen, förläna ett poetiskt underlag åt
folkets sinne i allmänhet och dana den
jordmån, hvarur många goda, för hela folket
gemensamma egenskaper spira. Hvad
vi här sagt gäller icke blott den bildade
mannen, utan naturligtvis äfven kvinnan
i de högre kretsarna. Hon synes ofta
vara begåfvad med skapande
inbillningskraft, och sällan torde man finna ett mer
hjärtevinnande sätt än hos dessa Erins
döttrar. Detta behöfver ju icke innebära,
att icke kvinnofrågan äfven här vunnit
insteg saint förvärfvat många anhängare
bland dem, som stå i nivå med de bästa
krafterna i samhället och som dela en
mera fördomsfri uppfattning af kvinnans
»object of life», som det här vanligen
heter.

Vi hade en dag i juli månad på vår
resa från Skottlands västkust hamnat vid
Belfast på Irlands nordkust och med
järnvägståget därifrån begifvit oss direkt
till Dublin. Snart voro vi vid målet,

Dublins bekanta hufvudgata, den ståtliga
Sackville-street, med de många stora
hotellen. Vårt första besök gällde Sir och
Lady William Wilde, till hvilka vi hade
rekommendationsbref från några af deras
vänner och bekanta i Stockholm. I
portvakten funno vi strax en gammal
trotjänare med den för dylika hedersmän
traditionela frispråkigheten, parad med
ett i ögonen fallande medvetande om
äran af att vara medlem af ett så
»hono-rable house». På vår förfrågan om fru
Wilde toge emot, genmälde han med en
förtrolig blinkning, att det ännu inte vore
dager i hans matmoders våning, med
andra ord, att hon ännu ej lämnat sitt
sofrum.

Något öfverraskade rådfrågade vi då
vårt ur. Nå ja, klockan var — endast
i. Gubben återtog dock genast leende,
som om han hade läst våra tankar: —
Ali right, om ni dröjer en smula,
kommer ni just lagom att frukostera med
Mylady.

Utan att sätta mycken tro till den
gamle Patricks ord, afstodo vi emellertid
från alla vidare försök att så här »tidigt»
på dagen få träffa husets fru och stego
in i Sir Williams arbetsrum, beläget
omedelbart invid vestibulen.

Den ryktbare läkaren och arkeologen
var visserligen för ögonblicket ej
tillstädes, men man märkte lätt, att man befann
sig i en vetenskapsmans »allraheligaste»;
därom vittnade tydligt nog de rika skatter
af böcker och kuriositeter, med hvilka
han älskade att omgifva sig i sin
studerkammare. Den gammaldags smaken
i rummets anordning, den knappa dager,
som genom de djupt liggande fönstren
insläpptes, jämte de många sällsynta
föremål, hvilka omgåfvo oss, allt inbjöd en
att försjunka i studier. Vi lämnade dock
snart de vetenskapliga arbetena åt sitt
värde för att njuta af den lättare lektyren.
Så funno vi en af Sir William författad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:45:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1902/0472.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free